- Project Runeberg -  Karl Skyttes hustru /
86

(1922) [MARC] Author: Mathilda Malling
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»de stora mörktiderna» alltid undan, var aldrig till
finnandes utom vid måltiderna och sade i morbroderns närvaro
sällan ett obehövligt ord. Hennes hycklande, blinda
lydnad, hennes nervösa, vettskrämda feghet enerverade
Ludvig, som — uteslutande upptagen av huru han på bästa
sätt skulle kunna förbereda fadern på sitt tycke för henne

— kände mindre och mindre lust att åtaga sig systrarnas
sak. Det nedsatte honom i hans egna ögon, gjorde honom
inför honom själv till en ömklig stympare, att han, en stor
och kraftig karl på trettiotre år, inte för länge sedan av
fadern fordrat en så pass självständig ställning vid den
stora verksamhet, vartill han var den naturliga arvingen,
att han kunde bygga sig sitt eget hem. Men den från
modern ärvda finkänsligheten och försagdheten gjorde
det svårt för honom att i detta fall uppträda pockande;
han visste att alla dylika anspråk från hans sida blott
skulle mötas med oförstående hån: »Har du inte allt vad
du behöver, kanske? Står inte hela Råsnäs till ditt
förfogande? Är inte allt vad mamma och jag ha ditt?»
o. s. v., o. s. v. Därför föredrog han att tiga »ännu så
länge», och fann sig i att kyssa Aline i hemlighet, vilken
med sin outrotliga lust för krokvägar, förslagen och
intrigant av naturen, alldeles inte hade något emot denna
kur-ragömmalek. Tvärtom. Ludvigs stadiga karaktär, hans
för var dag växande passion för henne var ju också en
i och för sig alldeles tillfredsställande borgen för hennes
framtid — till och med, om hon nu komprometterade sig
en smula för hans skull. Hon var ung, hon hade tiden för
sig, och för ögonblicket smakade stulna kyssar henne
bäst.

Under den — för att tala med Aline — »stora
mörktid», som gubben Orths. missnöje med Thorborg och ovilja
mot hennes friare plötsligt åter framkallat över Råsnäs,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:20:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mmksh/0088.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free