- Project Runeberg -  Karl Skyttes hustru /
106

(1922) [MARC] Author: Mathilda Malling
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Agnes öppnade balen med sin far, som emellertid efter
ett par varv överlämnade henne åt den unge löjtnant
Barck från Fält. Thomas, som själv icke kunnat besluta
sig för att bjuda upp någon, stod och såg på henne, när
utbytet skedde, och den unge ståtlige officern — traktens
erkända lejon — lade armen kring hennes liv. Hon
dansade precis på samma sätt som sin mor — med djupt böjt
huvud, lätt lutat åt vänster, mycket mjukt. I förbifarten
såg hon upp på honom och smålog glatt. Därpå
virvlades hon åter bort mellan de andra paren.

— Ja, hon är förtjusande, sade Alexandra från
dörröppningen tätt bredvid honom. Både i hennes blick och
röst låg något visst godmodigt mockerande.

Han vände sig om och gick bort och ställde sig
bredvid henne.

— Jag har sett efter dig över allt, sade han utan att
svara henne. Var har du varit?

— De sista fem minuterna har jag — liksom du —
stått och sett på Agnes.

Det fanns ett uttryck i hennes ton — icke förebrående,
snarare kyligt utmanande, som... Var det möjligt, att
hon verkligen vore — en liten, liten smula svartsjuk? ...

— Hon är den sötaste flicka jag har sett, sade
Alexandra plötsligt varmt, överdrivet generöst.

Hennes röst och sätt att säga de enkla orden gav en
samma intryck, som om hon hade rivit, blommorna från
sin dräkt och kastat dem för den andras fötter. Ett
ögonblick stodo de bägge tysta och sågo åter på Agnes, som
i detsamma ånyo dök fram mittemot dem och med sin
egendomligt svanlika grace, sin omedvetna, leende
säkerhet som en prinsessa tycktes behärska den motsatta
sidan av salen.

Den ståtlige, korpulente doktor Asker kom och bu-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:20:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mmksh/0108.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free