Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Seså, sade Henrik Stjerne — han stod och
trummade retligt på rutan, som var grå och randig av regn
— när det en gång vid den här tiden på året har börjat
hällregna, då håller det då sannerligen aldrig upp igen.
— Det är bra synd om höet, sade Malin från djupet av
sin länstol. Varför lät du inte köra in, när jag rådde dig
till det?...
— För det att det var plaskvått, bet han otåligt ifrån
sig. Agnes, vände han sig om, ring på en lampa! Här
är ju redan så satans mörkt inne, att man knappt kan
läsa en tidning...
Ebba gick in och ut på verandan med galoscher och
regnkappa, vars kapuschong stod i en spets upp över
pannan. Hon »räddade» de nedregnade utslagna rosorna, i
det hon bar in hela fång av dem och efter stjälkarnas
längd ordnade dem i ett par stora lerskålar på
verandabordet. EmeHanåt kom hon bort till ett av fönstren och
nickade in till de andra med sitt söta leende ansikte. Till
och med hennes far, som var i så dåligt humör över sitt
hö, kunde inte låta bli att ibland småle igen åt henne.
Lampan kom emellertid in på det stora bordet. Agnes
röjde stillsamt undan böcker och tidningar, satte stolarna
i ordning. Därpå tog hon åter begärligt fatt på sin bok.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
