Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Är vagnen kommen, Helga?
— Ja, pappa...
— Och... Han betänkte sig: din svåger? ...
— Karl steg ur vid flygeln nere hos Ludvig.
— Det är bra, sade han kort. Bed så Alexandra
komma hit.
Men när befallningen — i något mildrad form — blev
överbragt Alexandra, fann hon icke för gott att genast
utan vidare efterkomma den. Uppe på rummet anställde
hon genast häftigt förhör med Helga. Var det möjligt, att
hon hade sett rätt? ... Var det verkligen Karl, som
kommit? ... Och hon visste ingenting om det!... Vad i all
världen...
— Jag vet bara, tillstod stackars Helga, förskrämd
och mystifierad, att pappa i förrgår fiok Karls adress av
Ludvig. Han bad uttryckligen, att vi inte skulle säga
något åt dig...
— Han måste alltså ha telegraferat till honom? ...
— Jag vet inte... Söta Xandra, om ett ögonblick får
du ju träffa honom själv och kan få reda på, hur allting
hänger ihop. Det är nog något om en plats...
Men Alexandra stod med nästan bortvänt huvud och
rynkade ögonbryn — så djupt försjunken i sig själv, att
hon inte ens hörde vad systern sade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
