- Project Runeberg -  Malin Skytte /
22

(1922) [MARC] Author: Mathilda Malling
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

att Elof Hellwer, till hennes stora harm och avund alltid
höll med Mary.

Ty Elof Hellwer var en »riktig herre» med stort
förråd av extra djup övertygelse, medicinare, och redan
kandidat vid Karolinska institutet. Han var son av en
skollärare på Runefors — Carters stora sågverk — och
hade ända sedan sin skoltid varit brukspatronens protegé,
haft kostdagar i huset flera gånger i veckan och på allt
sätt fått hjälp av familjen. Fattig, inbunden och skygg
som han var, höll han sig under sina fortfarande mycket
täta besök hos Carters alltid till de båda unga flickorna,
för vilka han aldrig generade sig och som å sin sida voro
smickrade av hans uppmärksamhet. Det var, som fru
Agnes sade, »ingenting märkvärdigt med honom» — han
var flitig, bestämd, hövlig och tillbakadragen i sitt sätt:
»en riktigt hygglig ung man». Men han såg bra ut —
blond, litet närsynt och magerlagd, med fina regelbundna
drag och god hållning. Många flickor tyckte om honom
och Mary var i synnerhet ofantligt upptagen av honom.
En gång — de höllo på att läsa över sina läxor och Elof
hade nyss hjälpt dem med matematiken — sade hon
oförsiktigt, i ett anfall av ovanlig förtrolighet, till Malin:

»Tycker du inte, att Hellwer är ett bra vackert
namn?»

Malin såg upp från boken och tog fingrarna ur
öronen:

»Åjo», svarade hon vårdslöst. »Varför skulle det inte
vara vackert, när fadern själv har valt sig det...»

Hon menade intet ont, men det fanns i hennes stämma
en så omedveten arrogans, att Mary rodnade av
förargelse och blygsel.

När brukspatronen och lians fru om kvällarna voro
borta — vilket hände mycket ofta — hade ungdomen,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:20:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mmmalins/0022.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free