Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Heathcote för att begära hans vittnesbörd om att de
engelska järnvägsförhållandena voro förskräckliga —
verkligen under all kritik... Och samtalet vid deras
bordsända blev allmänt.
Ute i salongen uppsökte Elof genast Malin. Han
önskade, att han — i största allmänhet, under form av
vanligt skvaller — kunde få tillfälle att säga henne
något om Heathcote — naturligtvis något om den
olycksaliga sjökaptensfrun, med vilken han påstods
ännu leva tillsammans.
Fru Carter hade för länge sedan berättat Elof denna
historia och beklagat Heathcote, vilken förstås redan
vore utledsen på denna förtvivlade och lättsinniga
förbindelse.
Malin svarade vårdslöst konventionellt på hans
inledande fråga, om hon hade roligt i afton, men då han mötte
hennes ögon, tordes han icke gå vidare och ville inte
vidröra hennes odi Heathcotes samtal vid middagen, som
han först hade tänkt. I stället började han litet
hackande och osammanhängande prata om någrä alldeles
likgiltiga och vardagliga saker, som ej kunde ha
intresse för någon av dem. Hon stod med ryggen mot ett
utbyggt fönster och fläktade sig långsamt med ett stort
palmblad. Det fanns i hennes hållning något visst
drömmande, frånvarande, något medvetet, hemlighetsfullt
överlägset, som förbryllade honom.
Innanför dörren i biljardrummet rökte Heathcote
tyst, lutad mot dörrposten, en cigarrett. Han lämnade
icke Malin med ögonen.
Plötsligt såg han henne vända sig från Hellwer och
hastigt gå tvärs igenom rummet in i den övergivna
matsalen. Han kastade ögonblickligen cigarretten och
följde efter henne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
