Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
doren kunde hon se, hur han rodnade ända upp i pannan.
Han hejdade sig tveksam och bet sig i läppen. Malin
kände strax sin egen överlägsenhet — hon blev med ens
alldeles lugn.
»Ja?» sade hon uppmärksamt, hövligt frågande. »Vad
vill Elof?»
»Känner Malin egentligen den där engelsmannen
något vidare från Stockholm?»
♦
Men han hade redan förlorat spelet; Malin var en
garde.
»Ja», svarade hon lugnt. Gonggongen hördes nedifrån
vestibulen. Och hon tog lättad ett par steg framåt
trappan. »Du minns väl, att han ibland kom hem till moster
Agnes? — Också när det inte var främmande och till
ef-termiddagste...» fortfor hon ogenerat, med huvudet
halvt vänt över skuldran.
Han tordes icke gå henne närmare in på klingan.
Mary kom brådskande ut från sitt rum vid sidan av
Malins. Hon kastade en snabb, halvt misstänksam, halvt
förvånad blick på dem båda.
»Ni ha väl hört gonggongen?» frågade hon tvärt, i
förbigående, och skyndade sig förbi dem utan att vänta
— för stolt att »tränga sig på».
Malin var nu också på trappan. Elof Hellwer stod
bakom henne. Han såg nu icke hennes ansikte, och utan
att längre kunna behärska sig lade han lätt, men så
underligt befallande, att hon genast ovillkorligt stannade,
sin hand på hennes arm.
»Jag kan inte tåla den karlen», viskade han strävt.
»Malin skulle akta sig!»
Hon vände sig om och såg på honom. I trappans
halvskymning mötte hon kallt, trotsigt förbittrad hans
blick.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
