- Project Runeberg -  Malin Skytte /
81

(1922) [MARC] Author: Mathilda Malling
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Malin smålog, litet självbehagligt. Hon böjde sig
djupt ned och slätade på sin klänning över knäna.

•Det är inte rättvist», sade hon lamt. »Jag tycker
Mary är förtjusande.»

Han teg och bytte om samtalsämne. Malin kunde se,
att ihan redan ångrade det han sagt, och hon blev
plötsligt irriterad: »Att han icke ens törs stå vid sin egen
smak!» tänkte hon en smula föraktligt.

»Hör på, Malin» — han böjde sig lätt fram emot henne
med en hastig sidoblick på fröken v. Pahlen, som just
nu ivrigt studerade en av de aftontidningar, vilka
Clé-mentine efter middagen blivit utskickad att köpa. »Man
kan då väl få träffa dig någon annanstädes än precis
h ä r?»

»Varför det?» frågade Malin och mötte retsamt
oförstående hans blick.

»Å, det kan du då nog begripa... Jag ville så gärna
presentera dig för ett par bekanta, som också äro här
nere, ett par ungdomar från Uppsala — litterära... Det
skulle rycka upp dig...»

»Tack, kära du! Men jag behöver inte ryckas upp»,
svarade Malin litet tvärt, nästan ohövligt.

»Jo» _ Clof såg allvarligt på henne, plötsligt
obesvärad och sig lik som från den tiden han läste latin med
henne och hjälpte henne med matematiken. »Jo, det är
just vad du behöver. Du är liksom inte lik dig själv
längre...»

Malin steg upp. Hon stod och stödde sig uppåt
kaminen med armen mot frisen — hennes figur i den svarta
klänningen tecknade sig mjukt och graciöst mot det svagt
upplysta rummet bakom henne.

»Jo, jag är mig lik», sade hon långsamt. »Bara liksom

— liksom litet tydligare utförd, tycker jag själv.»

6. — Malin Skylie.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:20:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mmmalins/0081.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free