- Project Runeberg -  Malin Skytte /
118

(1922) [MARC] Author: Mathilda Malling
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Men Malin... Hur kan det falla dig in?»

De växlade en hastig blick — leende, tyckte Mary —
i det >han lyfte barnet upp på sin arm. Niklas och Agnes
sprungo efter fadern och de båda damerna blevo allena.

Malin hade åter satt sig ned. Hon lade bägge armarna
på bordet och såg kusinen beslutsamt in i ögonen.

»Om du visste själv, hur orättvis du är mot Henrik,
Mary...»

»Det var dumt av mig, du... Jag är ibland så
irritabel. Man skall aldrig lägga sig i andras
angelägenheter», mumlade Mary ångerfullt, litet flat över sin
häftighet nyss.

»Käraste du», Malin skrattade, »det gör alldeles
ingenting. Jag vet ju ändå, vad du tänker, och så
främmande för varandra ha vi väl ändå inte blivit! Men
det är bara d e t, att du rakt inte kan förstå, hur vi ha
det.»

»Herregud, Malin — du kan då begripa, att det gör
mig ont att se dig gå på det här viset alltid. Antingen
går du med ett barn eller ammar du ett...»

Malin svarade icke strax. »Det är ju så naturens
ordning», mumlade hon lamt.

»Fem barn på åtta år!» Mary var alldeles i uppror.
»Du kan då inte inbilla mig, att du tycker detta är roligt.»

»Roligt? ... När de bara är o friska, så...» Malin såg
ned. Hon avskydde att diskutera detta ämne med Mary.
»I början var det förstås litet svårt, jag var så oerfaren
och vi ihade inte mycket råd ... Nu.... ■ Jag har ju till
och med amma åt den lille.»

»Du förstår mig inte, Malin», Mary talade mycket
allvarligt, nästan innerligt. »Jag tänker på dig själv

— bara på dig själv. Inser du inte, att du på detta viset
sätter till hela din personlighet?»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:20:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mmmalins/0118.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free