Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ebba flög strax runt om hörnet. Den knappt
tvåårige Erik tultade efter så gott han kunde.
»Du tycker naturligtvis, att de äro rysligt illa
uppfostrade?» frågade hon halvt ödmjukt, halvt skrattande.
De grå ögonen voro sig så precis lika som förr i
världen.
»Å», sade Elof svävande. Han hade hela tiden tänkt
mera på modern än på dottern.
Någon gnolade på en visstump i salongen. Mary kom
ut i cykelkostym, fläktande sig med den lilla
jockey-mössan. Hon blev stående på tröskeln, då hon såg
Elof, som strax reste sig upp.
»Har du varit här länge?» frågade hon litet tvärt.
De skakade hand.
»En kvarts timme, tänker jag. Så rask odh duktig
du ser ut, Mary...»
»Elof har fullständigt förfallit till uteslutande
läkarekonversation», sade Malin på sitt självsvåldiga sätt.
Hon ordnade kopparna på det låga tebordet, som
Lina nyss burit in. »Med mig har han inte talat om
annat än om mitt eget yttre och barnens hälsotillstånd.»
Hon räckte honom en kopp — han såg i hennes leende
ögon, att hon var glad över att se honom igen.
»Du är orättvis — tack, inte grädde, om jag får be!
Kommer du inte ihåg, hur förtjust du blev över
komplimangen!»
Stämningen hade blivit friare, liksom mera naturlig,
sedan Mary kommit in. Ooh nu stod också Henrik i
dörröppningen — stor och bred med den korta grå jackan
uppknäppt över bröstet ooh den vita linnekasketten i
handen.
Elof måste lova att stanna till middag. Här på rama
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
