Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
outvecklade talang. Nu vände han sig om — litet tvärt
— och gick fram till ett av fönstren.
»Det är i alla fall synd...», Elof avbröt sig. Han
hade också givit akt på Stjerne.
»Det är syn’d att vara inne en så vacker dag!»
Malin gömde åter — nästan brådskande — sina
skisser. Hon Ihade med ens blivit så underligt stilla,
liksom förlägen. »Skulle vi inte gå en tur i parken
före middagen? — Uppe på liden — där kan man
se nästan ända till Finja sjö. Vad tyoker du, Henrik?»
Hon vände sig till mannen. Hennes röst ’hade ett så
eget tonfall, nästan som om hon bad om förlåtelse.
»Jo, det är ju en god idé.» Han kom åter fram till
dem. »Så vida inte Mary är trött efter cykelturen? ...»
»Inte det ringaste. Om jag bara får byta om
klänning, så...»
»Detta är alltså ditt allra heligaste?» Elof vände
sig ännu en gång i dörren och såg dröjande in i rummet.
»Mitt ooh Henriks», svarade Malin raskt. »När vi
äro ensamma om kvällarna, sitta vi alltid här inne.»
Stjerne, som gick ett par steg förut med Mary,
vände sig om vid ljudet av sitt namn. Hans ögon mötte
en sekund Malins i en hastig, halvt ironisk blick.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
