- Project Runeberg -  Malin Skytte /
211

(1922) [MARC] Author: Mathilda Malling
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tat tillbaka mot stolskarmen och slutna ögon.
Julikvällen led och det blev nästan skumt i rummet.

Barnen kommo in för att säga godnatt. De visste, att
mor var sjuk ooh hade blivit tillsagda att gå tyst.

Allesammans älskade de modern över allt i världen

hennes klara röst och klara ögon, hennes ömma smek
och joller, hennes fantastiska historier och äventyrliga
påhitt. De hade inte sett henne sjuk, sedan lille Henrik
föddes — vilket de knappt mindes nu — och de kunde
inte begripa det.

»Mor» ... Bekymrade och helt perplexa stodo de
omkring henne alla fyra — den minste var redan i säng.

Hon drog dem häftigt intill sig med en nervös,
sentimental lust att gråta ut över dessa små ljusa huvuden,
men förstod att det skulle skrämma dem och lade band
På sig. Dessutom skämdes hon för fröken Andersson,
som stod i dörren och såg konventionellt medlidsam ut.

»Gå nu bara upp och lägg er, barn» — hon kysste
dem, den ena efter den andra. — »I morgon, skall ni få
se, är mor alldeles rask igen...»

»Fröken säger», babblade Ebba viktigt, »att mor målar
alldeles för mycket.»

^ »Men Ebba!» kom det olyckligt, förläget förebrående
från småskollärarinnan. »Friherrinnan skall inte tro...»

»Det har fröken visst rätt i», sade Malin sakta. Hon
såg upp på fröken Andersson. Och i det hon satte Ebba
ned på golvet och reste sig upp, tilläde hon högt, med en
ton, som lustigt liknade Ebbas egen:

»Mor skall aldrig göra så mer.»

»Seså, barn... Badvattnet blir ju kallt där uppe...»

De två små kastade sig ännu en gång över modern
som en förevändning att inte gå upp ännu. Erik och Ebba
hade ett helt avskedsceremoniel, som skulle utföras i de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:20:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mmmalins/0211.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free