Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
klappning — hvad moster Cecilia
egentligen skulle säga ... Nå, man var då
gudskelof i värsta fall en fri människa!
»Nej — man borde väl se alt
komma härifrån,» sade doktor Marek. Men
han blef lättjefullt sittande.
Det började skymma. Kolelden
glödde inte längre så klart i spiseln och blott
det allra — allra sista återskenet af
aprilkvällens bleka solnedgång föll från hafvet
in i rummet. Om någon hade bjudit
Nina hvad som helst, alla världens
skatter, hade hon icke kunnat finna på
ett ord att säga.
Slutligen sade doktor Marek sakta:
»Var ni förvånad öfver att se mig
härute i eftermiddag, fröken Nina? ...»
»Ja . .. nej. ..» mumlade hon. »Jag
vet inte ...»
»Men jag visste, att ni var här.»
De hörde hur kraftigt fröken
Anderson slog igen fönstren däruppe i
sof-rummen — det ena efter det andra —
och hur hon slamrade med hasparna.
Nina reste sig upp. Hon var så
varm, och hon tyckte, att hennes krage
kändes så trång i halsen.
Han resle sig också upp och — Nina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
