- Project Runeberg -  Skyttes på Munkeboda : Hemliv i Skåne 1830 /
53

(1922) [MARC] Author: Mathilda Malling
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— Åt helvete med Susen! utbrast han plötsligt otåligt,
lågt men energiskt och tog resolut fatt i den lilla handen,
som han drog intill sig i ett fast tag. Du... han såg
ned och harklade sig. Om du ännu en gång låter den
gamla brännvinskaggen taga sig friheter, vrider jag om
halsen på honom!

Agneta satte upp ett par stora, oskyldiga ögon:

— Men Joachim... en sådan rar gammal farbror!...

Men hennes ögon hade varit alltför oskyldiga — de

narrade honom icke! Utan att släppa henne med blicken,
som nu var oförställt öm och munter, halvt frågande —
liksom han ville, men icke tordes be om mera — förde
han handen sakta upp till sina läppar.

— Lilla Agneta, mumlade han.

Efter maten, då de alla utom majorskan och
krigs-rådinnan, som »togo ut» en ny stickning, spelade kort om
pepparnötter och brända mandlar, var Agneta så
uppsluppen, att Karin Maria mer än en gång varnande
blinkade till henne och försökte rycka henne i kjolen under
bordet. Joachim såg nu, att hon förstod att bruka sina
ögon lika väl sonj någonsin fröken Susen och hon hade ett
sätt att- låta unge Fritz, då han vann, få kyssa hennes
händer — vilka hon likväl regelbundet i yttersta
ögonblicket drog till sig igen — som gjorde honom både kall och
varm, där han satt mejlan kaptenskan Ekebeck och
fröken Susen. Och det allra värsta var att det klädde
henne, detta övermodiga, barnsligt utmanande koketteri
med alltför tydlig adress. Trots sin förargelse och oro
kunde Joachim inte låta bM att småle, medan han å sin
sida ivrigt ägnade sig åt fröken Susen, som med händerna
På ryggen och ansiktet rakt under hans oupphörligt lät
honom gissa udda och jämnt på nötkärnor, vilka de så
tillsammans åto upp under många viskningar och halv-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:20:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mmskytt/0055.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free