Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dem, i det hon mycket spotskt på sitt vanliga rättframma
sätt frågade:
— Nå, ha herrarna nu blivit eniga om, vem av er, som
skall ha den lyckan att föra bruden hem?
Nils Olof Stjerne vände bort huvudet utan att svara sin
mor, stött och generad över hennes sätt att ta saken.
Joachim däremot tittade liksom nyfiket ned på henne, där
hon stod bredvid honom, liten och rak i sin gammaldags
snäva, kortlivade klänning, barhalsad, utan tecken till
överplagg i den kyliga aprilkvällen. Och då han mötte
den godmodigt satiriska, skeptiskt gäckande blicken ur
hennes stora, klara ögon, kände han sig plötsligt friare
till sinnes och i bättre humör, än han förut varit under
hela eftermiddagen. Han böjde sig ned och tryckte galant
sina läppar mot hennes magra, kyliga hand.
— Naturligtvis den, som bruden själv väljer, eller
rättare: som hon redan har valt, sade han övermodigt och
såg leende på henne med sina vackra ögon.
Friherrinnan var, som hon själv sade, »inte insensibel».
Hon skakade på huvudet och knep ihop de tunna läpparna,
i det hon lätt klappade löjtnant Skytte på kinden med sina
smala, knotiga fingrar.
— Inte alltid, inte alltid, mon cher! Hon såg ut
framför sig utan att längre möta hans blick. Åtminstone inte
i m i n ungdom.
Och då han icke riktigt visste, vad han skulle svara —
hennes röst hade varit så egendomlig — tilläde hon, i det
hon lade de magra armarna i kors över bröstet på den
en gång koketta empiredräkten:
— Då var en flicka förståndig, man tog den, som hade
gården och namnet...
— Och den andre stackaren? frågade Joachim skrat-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
