Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Karin Maria hoppade lätt ur schäsen — rakt i armarna
på den artige Nils Olof Stjerne, medan majoren, på samma
gång som han sittande bockade sig för gamla
friherrinnan, kastade tömmarna till stalldrängen och makligt
beredde sig att stiga ur.
överst på trappan neg Karin Maria ceremoniöst för sin
»nådiga tant», som flickorna Skytte, i avvaktan på
närmare släktskap, hade lov att kalla gumman Malvina.
Majoren blev uppehållen nere hos hästen, vars bakben han
varmt försvarade gentemot Figge Wallqvist, som
oförsiktigt dristade sig till att kritisera det ena.
Gamla friherrinnan, rak och styv som vanligt i sin
ur-ringade, snäva empirekostym — efter 1810 hade moderna
spårlöst gått förbi henne — betraktade ogenerat Karin
Maria genom lornjetten, medan hon, utan att egentligen
direkt vända sig till någon, talade rakt över hennes huvud
med Nils Olof.
— Vad hon har vuxit till sig sedan jag såg henne i
vintras!... Eller är det kanske paryren?
Karin Maria hade en ny sommarsamojed av svart
siden, suffletthatt med rosor under brättet, och höil sin lilla
gröna parasoll graciöst hängande över ena handleden.
Hon såg — som alltid — både bra och ståtlig ut och rod-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
