Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Åtta skilling om dagen, svarade Karin Maria
sanningsenligt.
— Åtta skilling! ropade friherrinnan Malvina och slog
ihop händerna. Sex borde då vara nog, tycker jag, när
hon också får födan.
Karin Maria undvek att vidare diskutera
avlöningsfrågan med friherrinnan Malvina, som sedan kriget var så
rädd om reda pengar, att hon alltid betalade sitt tjänstfolk
in natura och blott var Michaelsmässa gav dem en tvåa
banko »att gömma i lädikan».
Majoren, vilken äntligen lyckats övertyga gubben Figge
angående bakbenet, steg nu, svettig och röd av
sommarvärmen, uppför trappan, och Nils Olof bjöd herrskapet
stiga in i salongen och »svalka sig med en kopp kaffe».
— Nå, sade friherrinnan, i det hon ett ögonblick såg
upp från sin eviga parfilage. Kaffet var nu drucket, och
herrarna diskuterade om höet borta i andra ändan av
rummet. Nå, har hon nu tagit sitt förnuft till fånga — syster
Agneta?
— Jag tror aldrig, att syster Agneta »tar sitt förnuft
till fånga» på det viset som min nådiga tant menar,
svarade Karin Maria vördnadsfullt men bestämt.
— Tjurhuvad som alla Skyttar! reflekterade den
gamla damen. Bara hardiesse — ingen habileté! Och hon
själv, lilla kusin! Vi ha inga hjärteaffärer, vi?
Karin Maria bekände skrattande, att hon inte hade
några hjärteaffärer alls.
— Hon ser för få karlar, naturligtvis, sade
friherrinnan välvilligt. Det är skada — verkligen stor skada! Och
vi är väl nästan tjugufem år, eller hur?
— Tjugutre, rättade Karin Maria litet vasst.
Friherrinnan öppnade betänksamt sin snusdosa och tog
sig långsamt en pris, medan hon hela tiden höll ögonen på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>