- Project Runeberg -  Skyttes på Munkeboda : Hemliv i Skåne 1830 /
111

(1922) [MARC] Author: Mathilda Malling
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Karin Maria. — Tjugutre, upprepade hon. Ack ja! Då
var j a g både hustru och mor — och änka också. Hon
vet inte vad livet vill säga ännu, ma chère!

Karin Maria, som aldrig hört friherrinnan begagna
denna ton förut, satt och såg ned på sina fingrar och visste
inte, vad hon skulle svara.

— Men hon ser ut, som om hon vore livet vuxen,
kusin Karin Maria, fortfor friherrinnan Malvina, vilken alltid
haft »en viss faible», som hon sade, »för Skyttens äldsta
flicka». Hennes skuldror tyckas vara carrées, och hon ser
folk rakt i synen, när hon talar. Jag tycker bättre om
henne än om Agneta. Men, hon mätte henne med sin
obarmhärtigt klara och kyliga blick, Agneta är grannare,
det kan inte förnekas!

Karin Maria rodnade nu. Hon blev inte lätt generad,
men friherrinnan på Marieholm hade en märkvärdig
förmåga att alltid bringa folk ur koncepterna.

— Det kan hon för resten vara glad åt, ma petite,
tröstade friherrinnan henne. Hon ser ju bra ut tillräckligt
... Skönhet är en farlig gåva. Hon satte den smala,
beniga handen under kinden och såg ut framför sig — långt
förbi Karin Marias ansikte. Mycket farlig.

Karin Maria tittade förstulet upp på friherrinnan. Nu
när hon var av med den militäraktiga empirehatten med
panachen och anständigt om än gammalmodigt klädd,
kunde man se, att Malvina Stjerne en gång — om än för
länge sedan — varit en stor skönhet. Ovillkorligt såg
hon upp på den lilla miniatyren från 1780-talet, som
hängde över soffan: en skär, fin och långlagd blondin —
skälmsk, med stora, klara ögon och gropiga kinder under
den höga, pudrade frisyren. Sådan hade fröken Lejonklo
sett ut, då hon vid sjutton års ålder blev gamle baron
Stjernes hustru. Den gamla damen vände sig om — hen-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:20:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mmskytt/0113.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free