Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Karin Maria var så besynnerlig och orolig hela
eftermiddagen, sedan baron Stjerne rest, att det var ett rent
underverk, att ingen gav akt på och anmärkte det. Men
Beata var — efter det hon indignerat kommenterat, att
Karin Maria kunde »göra till den grad affär av friaren» —
så upptagen med att göra en gammal sommarhatt, som
hon funnit på handkammaren, och som var minst tio år
gammal, »precis som ny», att hon icke hade ögon eller
öron för annat. Joachim gick på sista tiden omkring som
en drömmare och tumlade om med alla möjliga planer i
sin hjärna — dunkla och himmelsstormande — han
varken hörde eller såg. Majorskan inventerade linneskåpen
och förberedde sig på midsommarsbyken — hon hade
huvudet fullt av lakan, servetter och handdukar, hela och
defekta dussin, och hade icke en tanke över för något
annat.
I kvällningen beslöt Karin Maria att gå bort och tala
med mamsell Fiken, hon var alltid flickornas tröst, när
något stod på. De hade allesammans en förnimmelse av, att
ingen i världen egentligen kände dem bättre än mamsell
Fiken, som — långt innan mamma fann det »nödvändigt»
— för sina egna fattiga styvrar köpt deras första dockor
på Röinge marknad, vakat över dem i mässlingen, tåligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
