Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nu på sommaren, då dagsljuset varade så länge, kunde
faster Charlotte omöjligt kontrollera, hur länge de unga
voro uppe. Det visade sig nämligen fullkomligt hopplöst
att få Joachim och flickorna att gå till sängs på det
regle-mentsenliga klockslaget då solen ännu stod på himlen och
inte ens fåglarna ännu gått till vila. Med gitarren i ett
band om halsen satt Joachim på den breda gamla
stentrappan ut till gården, medan Karin Maria och Beata —
oftast mamsell Fiken också — stilla sutto bredvid
varandra ett par trappsteg ovanför honom.
Och på sitt okonstlat känslofulla och
dramatiskt-pate-tiska sätt sjöng den unge Skytte till gitarren professor
Geijers manliga sånger och emellanåt, utan något som
helst ackompanjemang, alla de gamla skånska,
ursprungligen danska, folkvisor, vilka han kunnat i sin första
barndom och efter hand lärde på nytt av folket omkring
Mun-keboda. Drängarna och pigorna på gården sutto i en
mörk klunga under den stora hängbjörken vid husknuten
och hörde lika andäktigt på som flickorna — också, när
han sjöng de små franska »chanson’er» från förra seklet,
som Joachim en gång lärt av sin glada moder, och som
gubben Niklas — vilken stilla rökte sin aftonpipa i det
öppna fönstret — regelbundet begärde da capo. Till och
med den stränga faster Charlotte kom en och annan gång
ut på trappan och stod där överst uppe i dörröppningen
med sin höga stärkta mössa och den trånga, malätna
pe-lissen över de kantiga axlarna.
— Kom nu in, flickor, sade hon när visan var slut. Ni
borde för länge sedan ha varit i säng!
Men ingen låtsade höra. Upproret låg i luften — det
kunde icke längre dämpas. Faster Charlotte måste
dagligen medgiva för sig själv, att med Joachim hade en ny
tid och en ny anda dragit in på Munkeboda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
