Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
klippte och plundrade och bundo de till händer och fötter
den käcke, godtrogne svärmaren.
Så kom det sig, att Skyttesläkten miste Munkeboda,
och att gamle Joachim, som under en mansålder hade satt
sin eldiga stolthet, sin glada kraft — och väl också sin
fåfänga — i att vara den politiska frihetens och den
europeiska civilisationens pioniär där uppe i västra Göinge
härads magra skogsbygd, när han blev gammal, satt med
ett par tomma händer, tankfullt hopknäppta över Victor
Hugos dikter och Hiertas Aftonblad, och med sitt vita
huvud böjt mot rutan stirrade med sina lugna blå ögon
ut över åkerfälten, som icke längre voro hans, och
vilka den nya järnvägen nu skar igenom. Han tänkte då på
så mycket — återupplevde i minnet hela sitt liv. Han tänkte
på sin första barndom, över vilken ekot av den store
kejsarens kanoner vid Austerlitz alltid så löftesrikt och
ödesdigert rullat, ända tills han vid tio års ålder gråtande
förstod, att efter Waterloo blev en soldat varken marskalk
eller konung. Han tänkte på sin skoltid, de hårda
kadett-åren, den korta, muntra officerstiden med spel och
dryckeslag och heta kärleksäventyr. Och så — när han var
tjugufem år — återkomsten till Skyttarnas gamla
stamgods, kärleken till Agneta, i vilken spirade kärleken till
hembygden, till den ärvda gården, till hans och hennes folk:
detta hetsiga, trotsigt sega gränsfolk, som han alltid med
liv och själ kände sig tillhöra. Och den från farfadern
ärvda, oklara men svärmiskt estetiska frihetsentusiasmen
tog mer och mer överhand över den ytliga
militärdisciplinen och förband sig med den likaledes ärvda
feodalkänslan, tills den äntligen under de heta sommardagarna 1830,
då Europas hela ungdom, självmedveten och
segerdruc-ken, brast ut i jubel över det nya revolutionsbudskapet
från Paris, blossade upp i en låga så klar och stark, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
