Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skottår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Fia. Huru skall det då gå med dig, det är ju bara gammalpigorna, som få fria.
Karin(börjar krusa sitt hår). Åh, vi få friare utan att fria. Vi krusa oss bara litet, och så titta vi så här och så där (tittar skälmskt och svänger sig kokett) och svänga vi oss litet och knycka på nacken, så att det inte är för vem som helst att komma nära, då äro
pojkarna genast färdiga. Det är ingen konst att få friare,
när man är ung och vacker.
Emma. Man har väl också varit ung och vacker i sina dar. Varifrån komma då gammalpigorna?
Karin. Äsch! Emma moster krusade för länge. Vill man ha en karl, skall man knipa tag genast.
Lena. Vad skulle man då just göra med en karl? Huru skulle här se ut om en karl gick och spottade på golvet och spillde aska ur pipan och kanske kastade sig med storstövlarna på mitt i den fina uppbäddade sängen med vita täcket och rimsdynvaren.
Emma. Hjärtandes ja! Tänk, huru han kunde skrämma min lilla, rara Misse, om han stampar in med storstövlarna. Nej. nej, jag har åtminstone inte hjärta att släppa in en karl i min kammare och skrämma min lilla, söta Misse, jag som vyssjar och pysslar om Misse, som om den vore ett litet barn.
Karin. Jag tycker det kunde vara roligare att vyssja ett riktigt litet barn i famnen, än att bära på en
jamig katt.
Emma. Jess, så du talar! En blyg flicka kan bliva
riktigt röd. Vem talar om barn, innan man är gift.
Fia. Ja, där är nu ett omak till för den, som är
tokig och gifter sig. Då har man barnen att hänga i kjolarna. Nu vet jag, att när jag betalat hyran åt Lena, är det ingen, som har något att säga, och jag rår mig själv i mitt rum. Nej, nog stryker jag hellre brudgumsskjorta åt andra, än jag byker och bråkar för en egen karl.
Karin (skrattar). »Di ä’ sura, sa’ räven om
rönnbären.» Få se, få se, om inte mostrarna försöka ett tag, nu när det är skottår. Men låt Backas Gustafsson vara i fred. Han är så ung och nyinflyttad, så han passar nog bäst för oss unga. Jo, jo, möter jag honom, så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
