- Project Runeberg -  Tusen och en natt. Första fullständiga, med talrika Illustrationer försedda, Swenska öfwersättningen / I. Bandet /
8

(1854-1856) Translator: Gustaf Thomée With: Henrik Gerhard Lindgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

flydde med sina döttrar, så att det icke i hela staden fanns någon enda
giftvuxen jungfru qvar längre. Sådant var förhållandet, när konungen
befallde sin vezir att förskaffa honom en jungfru efter hans vana; och
veziren gick bort för att uppsöka en, men kunde icke finna någon, utan
återvände hem nedslagen och vredgad samt fruktande för konungens
förtrytelse.

Veziren hade tvänne döttrar; den äldsta hette Sherasád, den yngre
Dinjásád. Den förstnämnda hade läst åtskilliga historiska böcker och
fordna konungars lefvernesbeskrifningar samt berättelser om hädangångna
slägten; det säges, att hon samlat tusen volymer historieböcker, innehållande
berättelser om fordom lefvande menniskor och konungar samt verk af
skalder, och vid detta tillfälle yttrade hon till sin fader; Hvarföre ser jag
dig så förändrad, så nedtryckt af bekymmer och lidanden? Det har blifvit
sagdt af en bland skalderna:

Säg honom, som är nedtryckt af sorg, att sorgen icke skall fortfora för alltid!
Likasom lyckan har en öfvergång, sä har olyckan också detsamma.


När veziren hörde dessa ord af sin dotter, berättade han henne allt,
som händt honom med hänseende till konungen, och derpå svarnde hon:
Vid Allah, o min fader, gif mig till äkta åt denna konung; antingen skall
jag dö och friköpa en af de rättroendes döttrar, eller skall jag lefva och
bli orsaken till allas befrielse ifrån honom. — Jag besvär dig vid Allah,
— utropade han, — att du icke utsätter dig för en sådan fara; men hon
svarade: det måste så ske! — I sådant fall, — återtog han, — fruktar
jag, att dig skall hända detsamma som det hände med åsnan och oxen
och bonden. — Hvad var det, o min fader? — frågade hon.

Vet, o min dotter, — sade veziren, — att det en gång lefde en
köpman, som egde rikedom och boskap samt hade en hustru och barn, och
Gud, hvars namn vare prisadt! hade derjemte utrustat honom med
förmågan att förstå djurens och foglarnas språk. Denna köpman hade sin
bostad på landet, och i sitt hus höll han en åsna och en oxe. När oxen
kom till det ställe, der åsnan var bunden, fann han henne ryktad och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:21:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mochinatt/1/0020.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free