Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bilder och intryck från världsmetropolen vid Thames - 1. London—Paris: Några kontraster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6 ’
FRÅN VÄRLDSMETROPOLEN VID THAMES.
kära infödingarne själfva. En utländing, som efter några års
oafbruten vistelse i London kommer på besök till Paris, tycker att alla
människor där äro änglar af välvilja samt att de röra sig och bete
sig med en förfining, som skulle hedra spanska hidalgos. En svensk,
som bosätter sig i London, nödgas vänja sig af med att taga af sig
hatten, då han möter en bekant på gatan. Den nödvändighet —
nämligen exemplets makt och det konventionella tvånget — som
tvingar honom att utveckla sitt lefnadsvett i Paris, tvingar honom
att gå tillbaka i lefnadsvett i London.
Paris är par excellence det gladlynta utelifvets storstad,, och
London är par excellence raka motsatsen. I London finns, bland
infödingarne åtminstone, icke ett spår af kafé- och restaurantlif. En
pariservän, hvilken länge bott i London, anmärkte mycket riktigt,
att det icke finns mer än ett eller två verkliga kaféer i hela London
— och dessa äro ägda af utländingar, inrättade för utländingar och
nästan uteslutande besökta af utländingar. I London finns det blott
mer eller mindre eleganta, krogartade inrättningar, där man på kortast
möjliga tid slukar sin mat eller sväljer sitt glas öl eller sin whisky
— och det icke sällan på stående fot. Dessa former af utomhuslif
i London hafva urartat till en verklig obekvämlighetskult, hvars
yttersta ändamål tycks vara att hindra människor från att blifva
sällskapliga, att förekomma att de blifva okonstladt godmodiga i
umgänget med hvarandra. In Geschäftssacken hört die Gemüthlichkeit auf,
säga tyskarne; och utsidan af londonlifvet är uppenbarligen inrättadt
på just den principen. London är en geschäftsstad och i grunden
intet annat än en vidunderlig geschäftsstad. När londonborna blanda
kläder med hvarandra på sina milsvida sträckor af torg och gator,
sker det icke med miner och åtbörder, som antyda, att de alla äro
medlemmar af en stor demokrati, hvilkens uppgift är allmän trefnad
byggd på allmänt broderskap. Tvärt om. På Londons gator
betraktar och behandlar man hela världen med denna kyliga
likgiltighet, som karakteriserar affärsmannen, då han tror sig ha att göra
med folk, som icke angå honom ur affärssynpunkter — eller också
med denna misstänksamma försiktighet, som den driftiga närings-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
