Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bilder och intryck från världsmetropolen vid Thames - 1. London—Paris: Några kontraster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LONDON— PARIS: NÅGRA KONTRASTER.
i)
idkaren ofta måste iakttaga gent emot sina medmänniskor, för att
det skall lyckas honom att slå profit af sin beröring med dem.
I Paris arbetar man — men man arbetar för att lefva, och man
glömmer icke bort att odla konsten att lefva. I London arbetar
man — men man lefver för att arbeta och förgäter nästan alldeles,
att lefvandet och icke arbetandet är tillvarons ändamål. Denna
fundamentala kontrast mellan de bägge världsstäderna har satt sin
prägel på- deras arkitektur och anläggning så väl som på deras
gatu-lif. Att vandra omkring i Paris är en njutning och inspiration äfven
för den, som icke alltid är i stånd att beundra de arkitekturstilar,
som möta blicken. Det är helt enkelt andan af enhetlig, väl uttänkt
plan och ordning uti Paris’ boulevard- och avenysystem, som
vederkvicker och höjer sinnet.
Då man står på Place de la Concorde och låter blicken sväfva
ut åt de fyra väderstrecken, fröjdas man åt symmetrien och den
harmoniska planmässigheten i detta öfverväldigande människoverk,
som kallas staden Paris. I London däremot är man nästan
oförmögen att njuta af de många profven på öfverlägset fin arkitektur,
ty den ödsliga, själsmördande planlösheten i det hela lägger
oöfverstigliga hinder i vägen för alstrandet af en enda fullt harmonisk
effekt. The Law Courts t. ex. — en af Europas märkligaste moderna
praktbyggnader i götisk stil — har ännu aldrig något mänskligt öga
skådat i fulla harmonien af dess ädla proportioner och fantasifulla
detaljer. Orsaken är helt enkelt den, att ett vidrigt nät af slingrande
gränder och trånga, larmande affärsgator skymmer bort hela
härligheten från alla sidor. Fasaden af British Museum är smyckad med
en af de mest storartade klassiska kolonnader i världen — men
ingen människa talar om den, helt enkelt emedan ingen människa
sett den såsom den måste ses för att ge ett artistiskt intryck —
d. v. s. på hundra meters afstånd uti grundplanet. Londons stora
trafikgator äro alla fult och planlöst och många af dem dessutom
uselt eller rent af ruskigt byggda. Det är något själlöst, något
förkrossande materialistiskt uti intrycket af denna enformiga, merendels
vidrigt fula öken af hus — små två- eller trevåningshus omväxlande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
