Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bilder och intryck från världsmetropolen vid Thames - 2. Bilder från gatan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BILDER FRÅN GATAN. !33
största stad erbjuder, då den höljts i en natt, mot hvilken alla det
nittonde århundradets belysningsmetoder äro alldeles vanmäktiga.
En svår fog hämmar städse affärsrörelsen på ett högst kännbart
sätt, och det är ej godt att förutsäga, hvilka ohyggligheter som
skulle inträffa, om den ogenomträngliga rökdimman under ett par
veckor utan afbrott behölle sitt dämoniska välde öfver staden. Det är
redan ett betänkligt faktum, att dessa dimmor hvarje år synas vilja bli
talrikare, långvarigare och svartare — hvilket i själfva verket blott
är en naturlig följd af, att man årligen bränner allt mer och mer
stenkol i Thamesbabel. Ett egendomligt exempel på hur människan
för närvarande låter tyrannisera sig af de andar, som kulturen, d. v. s.
hennes eget arbete, frambesvärj er!
Londons rökdimma har dock vissa förtjänster. Den försvinner
ofta på samma snabba och oförklarliga sätt som den kommer, och den
hemsöker vanligen icke alla stadsdelar på en gång. Man kan ha
sotsvart natt uppe i det nordvästra distriktets villakvartér och ljusan
dag blott en half timmes väg längre åt söder, i västra citys
gammalmodigt trånga och slingrande affärsgator. Vi vilja för
bekvämlighetens skull antaga, att dimman är af denna jämförelsevis milda och
oförargliga beskaffenhet den dag vi valt för vår
rekognosceringspromenad in till city. Då vi på vår skramlande omnibus färdas
ned för den breda, rakt i norr och söder löpande Tottenham Court
Road, märka vi att det helt plötsligt börjar ljusna och att åkdonet
bokstafligen kör ut ur dimman, lämnande denna bakom oss såsom
en svart, solid molnvägg. Nu ha vi blott litet grågul mist att arbeta
oss fram genom för att vi, anlända till Strand vid Charing Cross —
råmärket mellan city och Westend — skola finna luften nästan klar.
Nästan klar — ty det är väl till att märka, att en genomskinligt
klar himmel är ett för Londons klimat absolut främmande fenomen.
Ehuru londonbon af nära till hands liggande anledningar i
allmänhet undviker att tala om sin stads yttre, hör man icke så sällan
citymän, journalister och dylika arbetsmyror i det brusande
människovimlet vid Thames förklara, att Strand är ett det mest pittoreska
storstadsparti i världen. Vid första påseendet kan ju främlingen ha
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
