Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bilder och intryck från världsmetropolen vid Thames - 3. Det pittoreska London
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46 ’
FRÅN VÄRLDSMETROPOLEN VID THAMES.
beträda . . . och nu äro vi på toppen af kullen och hafva jätten vid
våra fötter! Det kan vara så godt det för en gång — ty han, jätten,
som nu i tyst, men öfverväldigande majestät breder ut sig under
våra blickar, har otaliga gånger bedöfvat oss med trafikbruset i
Charing Cross, har hotat vårt lif och våra lemmar i omnibusträngseln
på Holborn Viadukt, har kväft oss med stenkolsrök och miasmer
uti Eastends fabrikskvarter, har sönderskakat vårt nervsystem på sin
Underground Railway samt har på så många andra obehagliga sätt
låtit oss känna sin egen väldighet och vår obetydlighet, att det just
är en lisa för några ögonblick att hafva det rytande odjuret under
sig, inom räckhåll för blickar och mer eller mindre vänskapliga
reflexioner — men oskadliggjord, tack vare afståndet.
Och här, uppifrån Parliament Hill, är London icke längre
världshandelns förkrossande, men onjutbara centrum — utan blott
ett stycke tjusande engelskt landskap. Det är på aftonen af en
solvarm dag ’im wunderschönen Monat Mai’. Vi befinna oss strax i
norr om den brittiska metropolen, och solen sjunker stor och röd
långsamt ned i väster. Ut öfver den milsvida staden i öster och
söder är nu anblicken härlig. Himlen är klar öfver oss och en
kvarts mil framför oss; men i sydost står en mörkgrå molnkupol,
hvilken med sin nedre kant följer Thames’ strömfåra och liksom
ett tält öfverskuggar de aflägsna partien af staden. Solens röda
strålar förgylla det kolossala molntältets öfre, halfcirkelformiga bräm,
och de glindra just nu med guldgula reflexer på millioner
fönsterrutor. Gatorna och torgen därnere skymmas redan delvis af nattens
violetta skuggor, men de långa raderna af tiotusentals tak glänsa
ännu som gyllene pärlband i det sista, nästan horisontalt infallande
aftonljuset. Det är ett oöfverskådligt haf af gråa husmassor, som
på detta dråpliga sätt illumineras af en i Englands fuktighetsmättade
luft sjunkande sol. Enformigheten i detta haf af brytes af talrika
klippor och öar: stenkolssvarta tornspiror och smaragdgröna parker.
Där borta i sydost tycks ett stort, svart halfklot sväfva i luften.
Det är St. Pauls katedral; den höga kolonnad, på hvilken kupolen
hvilar, är af grå sten och synes därför knappt mot den grå moln-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
