Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - John Bull at home - 10. Bilder ur det engelska sällskapslifvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
164 JOHN BULL AT HOME.
långt ut i det kringliggande landskapet och göra de moderna
jättefästningarnas verkliga gränser utåt ytterst sväfvande — på samma
sätt har den aristokratiska ringmuren kring den brittiska monarkens
tron blifvit nivellerad och dess societetsfunktion till största delen
blifvit öfverflyttad på ett stort antal grupper af rika och i en eller
annan mening framstående samhällsmedlemmar, hvilka i grunden
tillhöra vidt skilda sociala klasser. Londons societet är numera ett
brusande haf af människor, hvilka omöjligen kunna med någon
större grundlighet känna och hålla reda på hvarandra. För att vinna
inträde i detta sällskapslif fordras icke nödvändigtvis börd eller
mycket hög politisk eller officiell rang. Många andra grunder göra
sig numera lika kraftigt gällande vid befordran till societetsrang.
Följaktligen är det engelska societetslifvet nu mera demokratiskt,
blandadt; det är i saknad af en skarp gränslinie gentemot den öfriga
delen af samhället.
Denna demokratiseringsprocess har helt visst bragt med sig sina
särskilda nackdelar — ehuru den också haft sina stora fördelar, i
det den befriat världen från många motbjudande former af
fåfänglighet, hvilka voro oskiljaktiga från den gamla regimen.
Slutomdömet om det engelska societetslifvet i dess närvarande gestalt beror
på hvilken af dessa synpunkter man behagar betona med största
eftertrycket.
Under den gamla regimen var societeten den jordägande
högadelns monopol. Sällskapslifvet var därför ytterst exklusivt, och
societetsmänniskorna utmärkte sig för en hardt när öfvermänsklig
förmätenhet. Före de parlamentariska reformerna på 1830-talet var
den engelska bördsaristokratin nästan enväldig i både politiskt och
socialt hänseende. Den behärskade Underhuset, reserverade åt sig
alla viktiga administrativa poster och inflytelserika ämbeten, hade
lokalstyrelsen på landet och i de mindre städerna helt och hållet i
sin hand samt var i ekonomiskt hänseende ännu den ojämförligt
mäktigaste klasseri i landet. En sådan ofantlig makt samlad och
kvarhållen sedan århundraden såsom ett slags gigantiskt arfvegods i
händerna på några hundra stora familjer alstrade naturligtvis en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
