Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Från den politiska världen - 17. Pärernas hus och »den irländska brigaden»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 6o
FRÅN DEN POLITISKA VÄRLDEN.
förkärlek för det vackra och behagliga i lifvet, är skildradt på ett
sätt, som framhäfver både förtjänster och svagheter och låter oss
förstå, hur bådadera kunna vara djupliggande orsaker till
rasantipatien gentemot den lugne, vedermödor älskande, men om konsten
att njuta lifvet fint nästan okunnige engelsmannen.
Det är sannolikt att O’Briens sympatiske hjälte i åtskilliga
detaljer är ett porträtt af Michael Davitt, hvilken varit dömd till femton
års fängelse för att hafva biträdt i ett försök att insmuggla vapen
från Amerika till Irland. Davitt är till det yttre mer keltisk än
Dillon, ty han är ej blott svartmuskig som en sydländing utan har
ock den karakteristiska örnnäsan. Sedan Davitt efter mer än sju
års fängelse blifvit frigifven, företog han en storartad, agitatorisk
föreläsningsresa genom England, Skottland, Irland och Amerika. Där
på andra sidan Atlanten mognade hos honom planen till en ny
jordrörelse i Irland — af mindre romantiskt och mer
verkningsfullt slag än det ungdomsförsök, som O’Brien skildrar i sin
ofvannämnda roman. Sedan han återkommit till Irland, lyckades han
efter många svårigheter vinna flera inflytelserika personer för sin
plan — slutligen också Parnell. Efter ytterligare några års agitation
(d. v. s. omkring 1879) voro landtligan och parnellismen historiska fakta.
Michael Davitt är den irländske frihetsrörelsens främste agitator
— en ursprunglig individualitet, som med nödvändighet slagit in
på nya banor.
Bakom yrkespolitikern, hvilken i många fall är intet annat än
vissa medborgares parlamentariska sakförare, står ej sällan en man,
som långt mer än någon annan förtjänar kallas »rörelsens ledande
ande». Han är ofta en man af folket och hans styrka ligger däri,
att han är lika förtrogen med folkets hvardagslif, med folkets lidanden
och förhoppningar som yrkespolitikern med riksdagspartiernas
intriger. Han är specialist i de sociala spörsmålen, liksom
parlamen-tariern är specialist i de rent politiska intressekonflikterna. Låt
oss i brist på annat kalla honom »agitatorn». Den parlamentariska
ledarens ornamentala ställning sätter honom i stånd, ja, nästan
tvingar honom att samla kring sitt hufvud en massa lagrar, hvilka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
