Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pressen och det intellektuella lifvet - 19. Det fria tänkandet i Darwins och Spencers land
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DET FRIA TÄNKANDET.
315
är det den lägre medelklassen och de bättre situerade arbetarne, som
afgifva det stora flertalet medlemmar till det af Charles Bradlaugh
grundade »National Secular Society», det kanske bäst organiserade
fritänkarsamfund, som för närvarande existerar. Den utomordentliga
frihet, hvarmed detta, till allra största delen ateistiska parti
offentligen predikar sina kristendomsfientliga åsikter samt i en rikhaltig
tidnings- och flygskriftslitteratur med stor hänsynslöshet och skärpa
går nästan alla kyrkans lärosatser och institutioner in på lifvet, skall
förvåna äfven den, som är väl bekant med Englands fria politiska
förhållanden. I själfva verket hafva de ortodoxa ingalunda utan
hård kamp lämnat affällingarna i en sådan yttrande- och
handlingsfrihet; ej heller hafva de engelska lagarna ursprungligen varit så
opartiska. Fritänkarnas massvisa framträdande i offentligheten och
deras erkännande af staten såsom normala medborgare, är därför
historien om bittra fejder — sådana hvarje modernt samhälle haft
och har, men hvilka kunna sägas hafva varit typiska i England.
Början af detta århundrade fann de engelska myndigheterna
beredda att med stor hårdhet bestraffa alla dem, som bekände
avancerade skeptiska åsikter i religiösa ting. Filosoferna började
kampanjen uti digra volymer, som blott lästes af ett fåtal. Skalder af
oafhängigt sinnelag och med nya, djärfva åskådningssätt — Byron,
Shelley, Wordsworth, Southey och Coleridge m. fl. — inverkade
mäktigt på samtiden och kanske än mer på den närmast följande
generationen. Senare kom vetenskapen med sådana företrädare som
John Stuart Mill, Buckle, Darwin, Spencer, Huxley och många andra
hvilka lade fastare grund för de nya åskådningssätten samt genom
positiva resultat kompletterade diktarnes och de spekulativa tänkarnes
mer destruktiva arbete. Slutligen blef det möjligt för pressens män
och de kringvandrande folktalarne att höja den fria tankens fana
bland de stora massorna i nationen.
Charles Bradlaugh, den främste af dessa agitatorer, var en stor
talare och otvifvelaktigt en af de kraftfullaste offentliga karakterer i
det moderna England. Hans af outtröttlig och jättelik verksamhet
uppfyllda lif var helt och hållet ägnadt åt kamp för en fullständig ,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
