Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pressen och det intellektuella lifvet - 19. Det fria tänkandet i Darwins och Spencers land
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DET FRIA TÄNKANDET.
321
Det materiella framåtskridandet i England har under den sista
hälften af detta århundrade varit så beundransvärdt, och det »sociala»
spörsmålet, hur frukterna af detta framåtskridande skall kunna komma
alla till godo, har just i våra dagar till den grad trängt sig i
förgrunden i detta land, att den vanliga engelsmannen, när han
intresserar sig för allmänna ting, i regel skänker all sin uppmärksamhet åt
dessa lifvets yttre, materiella och sociala förhållanden. Den träning,
som hvardagslifvet ger honom, är icke sådan, att han får stor
benägenhet att syssla med rent psykiska spörsmål, med frågor om det
inre individuella lifvets mekanism och funktionssätt. I regel är den
moderna engelsmannen näppeligen i sinnesförfattning att taga dem
allvarligt i öfvervägande, i fall dithörande upptäckter till äfventyrs
blifva gjorda.
I trots häraf är det dock tydligt, att det sista årtiondet bevittnat
uppvaknandet i England af en ny entusiasm för forskning på det
psykiska vetandets område. Det engelska »Sällskapet för psykisk
forskning» i London — för att blott taga det för England mest
karakteristiska exemplet — har i sina »rapporter», revyartiklar och
böcker börjat framdraga, kritiskt förarbeta och systematiskt ordna
stora massor af psykiska företeelser, med eller utan samband med
hypnotism, hvilka otvifvelaktigt måste tillerkännas värdigheten af
pålitligt vetenskapligt material, men hvilka icke desto mindre på det
otvetydigaste sätt förbereda en fullständig omhvälfning inom
psykologins och filosofins områden.
Det gäller intet mindre än att på empirisk väg kullkasta den
gamla empiriska filosofskolans allra första grundsats: »intetexisterar
i medvetandet, som icke inträngt dit genom sinnena».
En hjärna, som meddelar sig direkt med en annan hjärna, d. v. s.
utan att använda något af de yttre sinnena som mellanhand eller
instrument, se där ett faktum, hvilket några af Englands främsta
vetenskapsmän — professor Sidgwick, professor Lodge, professor
Balfour Stewart m. fl. — anse sig hafva verifierat efter att hafva
Moderna England. 21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
