Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pressen och det intellektuella lifvet - 19. Det fria tänkandet i Darwins och Spencers land
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32 6 PRESSEN OCH DET INTELLEKTUELLA LIFVET.
Presidenten för Londons positivistiska samfund, hr Frederic
Harrison, är en af det moderna Englands mest lysande och mest
produktiva tidskriftsförfattare. Han är till yrket jurist — han har varit
professor i jurisprudens i Londons Inns of Court — men de torra
rättsvetenskapliga studierna hafva hvarken förmått borttaga elegansen
och värmen i hans stil eller spänstigheten och den ungdomliga
hänförelsen i hans uppträdande. Han är öfver sextio år, men ger
intrycket af en man, som nyss fyllt fyrtiofem. Den medelhöga,
kraftigt byggda gestalten uppbär ett hufvud, hvars anletsdrag äro
den utpräglade sangvinikerns. Kring Frederic Harrisons välnärda
och välklädda person strålar det alltid en gloria af människovänlighet
och godt lynne. Tack vare detta lifliga väsen verkar han på sina
läsare eller åhörare städse mer genom sin personlighet än genom
sin vetenskaplighet. Han har visserligen lärdom och en rik
erfarenhet, men det är mest genom sin glänsande vältalighet och genom
sitt mästerskap i polemik, som han söker vinna oss öfver på sin
sida. Som vetenskaplig och politisk polemiker och debattör har
Harrison blott en medtäflare i hela raden af nutida engelska essayister
— och det är ingen annan än fysiologen och voltairianen professor
Huxley. Det finns likväl all skillnad i världen mellan professor
Huxleys ättikssura satir och Harrisons hurtiga, alltid försonliga humor.
Visserligen har londonpositivisternas president, lika litet som någon
annan offentlighetens man i England, några skrupler för att vid
lämliga tillfällen nyttja starka uttryck, icke heller är han skygg för
att använda alla dialektikens medel, på det att motståndarens
nederlag må vara så förkrossande och otvetydigt som möjligt. Men
han har den ovärderliga förtjänsten, att han aldrig kommer oss att
glömma, att det är en varmhjärtad människovän, en praktisk priest
of humanity, som riktar de dräpande utfallen mot olika tänkandes
åsikter och slutledningsmetoder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
