- Project Runeberg -  Sveriges hednatid, samt medeltid, förra skedet, från år 1060 till år 1350 /
52

(1877) [MARC] Author: Oscar Montelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

De flesta af dessa grafvar kunna hänföras till fyra hufvudgrupper:
stendösar, gånggrifter, fristående hällkistor och stenkistor täckta
af en jordhög eller ett stenröse*. Dessa fyra slag af grafvar torde i
allmänhet höra till fyra olika tidsafdelningar inom vår yngre stenålder, hvilka
foljt efter hvarandra i den ordning de här uppräknats, så att stendösarna äro
de äldsta hittills kända grafvar i Sverige, och de af en jordhög eller ett röse
täckta stenkistorna höra till stenålderns allra sista del och öfvergångstiden
till bronsåldern1 2.

En stendos är en grafkammare, hvilkens väggar bildas af stora, tjocka,
på kant resta stenar, som räcka från golf till tak, och som på insidan äro

släta, men på
utsidan vanligen
ojem-na. Golfvet består af
sand, småsten och
dylikt. Taket bildas
vanligen af ett,
någon gång af flere
mycket stora
stenblock, hvilka
likaledes äro släta på den
inåt kammaren
vända sidan, men för
öfrigt oregelbundna.
Kammarens form är
fyrsidig, ferasidig,
o-val eller nästan rund;
längden brukar vara
2,40-4,50 meter
(8-15 fot), bredden 1,5 o
—2,io meter (5—7
fot) och höjden 0,9 o

89. Plan af stcndösen fig. 88. , —1,6 5 meter (3—5,5

fot).

Många dösar, äfven sådana vid hvilka man ej ser någon antydan till
gång, hafva på södra eller östra sidan af kammaren en större öppning; andra
äro på alla sidor slutna.

De flesta stendösarna ligga i eller på en hög, som nästan alltid lemnar
taket och i de flesta fall äfven väggstenarnas öfre del obetäckt. Högen, som

1 Med stenröse, stenrör eller stenkummel betecknas en hög, bildad endast eller nästan
uteslutande af sten, vanligen kullersten.

2 Se författarens föredrag vid arkeologiska kongressen i Stockholm år 1874, "Sur les
tom-beaux et la topographie de la Suéde pendant 1’åge de la pierre», infördt i Compte-rendu du
con-grés ... de Stockholm, s. 152 o. f.; samt Sveriges forntid, texten, s. 139.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:23:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mohednatid/0056.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free