Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Allt detta synes visa, att Skåne varit icke blott den tätast, utan äfveu
den tidigast bebygda delen af Sverige.
Ännu märkligare torde fördelningen af de olika grafformerna i landet
vara. Vid redogörelsen för dessa hafva vi på skäl, som det skulle hafva
blif-vit för vidlyftigt att der anföra, uttalat den åsigten, att de fyra vigtigaste
af dessa grafformer följt efter hvarandra i följande tidsordning: 1)
stendö-sar, 2) gånggrifter, 3) fristående hällkistor och 4) de af
jordhögar eller stenrösen täckta stenkistorna, hvilka sist nämda tillhöra
stenålderns slut, liksom de äfven under bronsålderns första tid voro i bruk.
Nu visar det sig, att stendösar endast finnas i Skåne,
Halland och Bohuslän, samt på ön Öland, der dock
blott fyra, alla belägna helt nära hvarandra, äro kända.
Med undantag af denna enstaka liggande grupp, finnas
således stendösarna, den äldsta nu kända grafformen från
stenåldern, endast i Skåne och utefter vestra kusten. Den
nordligaste i Sverige ligger vid Massleberg i Skee socken,
i Bohusläns nordligaste härad (fig. 90); från Norge känner
man endast en enda, liggande ej långt från den
bohuslänska gränsen.
De i ålder troligen närmast efter dösarna följande
grafvarna, gånggrifterna, äro ganska talrika i Skåne, men
i synnerhet i Skaraborgs län af Vestergötland; några
finnas äfven i Bohuslän. Af de omkring 140 gånggrifter
som för närvarande äro kända i Sverige ligga mer än 110
i Skaraborgs län, de flesta i trakten af Falköping.
Två grafvar, som synas hafva varit af samma form
som gånggrifterna, äro funna i Nerike och vestligaste
delen af Södermanland. Man vet dock icke med visshet, om
de tillhöra denna tid \
Från den till Elfsborgs län hörande delen af
Vestergötland känner man endast en eller två stenåldersgrafvar
med tydlig gång; de afvika dock betydligt från de
egentliga gånggrifterna.
I andra delar af Sverige än de nu uppräknade känner man för
närvarande ingen gånggrift, således icke i Dal och Vermland, icke i Bleking,
Småland och Östergötland, icke på Öland och Gotland, i hvilka trakter man
deremot funnit stenåldersgrafvar af andra, yngre former.
Hällkistorna, hvilka synas vara de yngsta grafvarna från stenåldern,
hafva en vida större utbredning än stendösarna och gånggrifterna.
»Fristående» hällkistor — det vill säga de, hvilkas öfversta del är
obe-täckt — finnas ganska talrikt i Vestergötland, i synnerhet i den till Elfsborgs
län hörande delen, i Bohuslän, Dal och sydvestra Vermland. 1
111. Oslipad flintyxa,
äldre form. Sk&ne.
1 De uro afbildade i Antiqvarisk tidskrift för Sverige, d. 3, s. 302 o. 359 (Stockholm, 1873).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
