Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
länder, har den i andra trakter, i synnerhet i Nya Verlden, fortvarat ända in
i våra dagar.
Äfven sedan metallernas bruk blifvit kändt, fortfor man länge att
begagna vapen och verktyg af sten. Under bronsåldern, då den dyra bronsen
måste hemtas till Norden från fjerran liggande länder, var det naturligt, att
man hellre använde den billiga stenen än den kostbara metallen, t. ex. till
<ie så lätt förlorade spjut- och pilspetsarna, eller till sådana mycket råämne
fordrande saker som de tunga stridsyxorna, särdeles som stenen i dessa fall
gjorde nästan lika god verkan som metallen. Många fynd från bronsåldern
i Norden, liksom i andra länder, hafva innehållit vapen och verktyg af sten;
och dessa fynd höra icke endast till bronsålderns början, utan äfven till dess
senare del.
Om vapen af sten någon gång begagnats här i Norden äfven efter
jern-ålderns början, har det kanske mera varit för den trolldomskraft som tillskrefs
-dem, än af andra orsaker. Så berättas det, att Örvar Odd af en gubbe i
Hunaland fatt tre »stenpilar», hvilka visade sig vara mera mäktiga mot
trolldom än de berömda pilar, »Gusesnöt», som Odd erhållit af sjelfva
finn-konungen.
Att några af de stenyxor man hittat i jorden varit i händerna på
jern-ålderns folk, bevisas bland annat deraf, att man i Upland funnit en sådan
yxa, försedd med runinskrift, hvilken ej kan vara äldre än jernålderns
början (fig. 119).
Långt sedan stenverktygen
upphört att begagnas i det dagliga lifvet,
finner man dem mångenstädes i bruk
vid religiösa förrättningar.
I Egypten anväude3 vid likens
balsamering »en skarp etiopisk sten» till
att öppna kroppen. Man har också
några gånger funnit tunna flintknifvar i
de egyptiska grafvarna. Å en i
Egypten hittad flintknif är med hieroglyfer
skrifvet namnet på en officer, Ptamnes.
Äfven liken af guanchernes höfdingar på Teneriffa uppskuros med
ob-sidianknifvar af personer, som voro särskildt utsedda dertill. Af Gamla
testamentets skrifter se vi, att judarne vid omskärelsen begagnade knifvar af sten.
Äfven hos romame finna vi spår af stenverktygs användande vid vissa heliga
förrättningar.
Sedan stensakerna kommit ur bruk, föll deras rätta betydelse snart i
glömska. När de sedan anträffades i jorden, gåfvo okunnigheten och vantron
sin förklaring öfver deras ursprung och bestämmelse. Stenyxorna kallades
»åskviggar» — i Norden »torviggar» — och ansågos vara det dödande i
åskstrålen. Tor håller i handen en sådan vigg eller hammare af sten, med
hvilken han slår efter trollen; detta är, enligt en ännu i Sverige gängse tro,
Sveriges historia. I. C
119. Stenyxa med runinskrift funnen i
Upland. 2/3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
