Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Denna mening har också omfattats af andra forskare, bland hvilka vi
i synnerhet böra nämna svensken Wiberg *, österrikaren von Säcken och
tysken Genthe. Den förstnämde betonar dock äfven det inflytande, som de i
södra Italien bosatta hellenerne hafva jemte etruskerne utöfvat på norra Europa
under bronsåldern.
I sin skildring af »Svenska folket under hednatiden» uttalade Hans
Hildebrand sig år 1866 bestämdt för den åsigten, att bronsåldern i Sverige
böljat genom invandringen af nya stammar. »Vi kunna dock icke, säger
han (s. 45), med någon säkerhet bestämma deras nationalitet.» Äfven i sina
senare arbeten uttalar han sig för en sådan invandring 1 2.
En något afvikande uppfattning framstälde vi år 18J0, i det vi tänkte
oss bronsålderns början i Norden icke hafva varit förbunden med
invandringen af ett nytt folk3. Vi yttrade då, »att, så vidt vi kunna på
vetenskapens nu varande ståndpunkt se, bronsarbeten och kunskapen om metallernas
bruk spridt sig landvägen öfver sydöstra Europa från Orienten till vår nord.
Ännu kunna vi dock icke afgöra, om detta skett genom handel, som
långsamt banade sig väg från folk till folk, eller derigeuom, att en mindre koloni
framträngt till Skandinavien och slagit sig ned i dess sydligaste del samt,
utan att åstadkomma någon våldsam omstörtniug af befolkningsförhållandena^
fört landets odling in på nya banor. Med kännedom om det sätt, på hvilket
handeln i äldsta tider drifvite, kunna vi tänka oss, att det möjligen icke är
så stor skilnad mellan dessa båda alternativ, som det i början synes. En
fullständig utredning af dessa intressanta förhållanden kunna vi likväl vänta,
först då, när de arkeologiska förhållandena i sydöstra Europa blifva närmare
bekanta.» Sedan man numera erhållit en närmare kännedom om
bronsålders-fynden från sistuämda trakter, hafva vi blifvit ytterligare styrkta i den åsigt
som år 1870 uttalades 4.
I hufvudsaken samma åsigt har Worsaae framstält i sitt år 1872
ut-gifna arbete om »Ruslands og det skandinaviske nordens bebyggelse og
äldste kulturforhold», der han bland annat särskildt visar, att bronskulturen
icke kan hafva på en östlig väg, genom Ryssland, framträngt till Skandinavien.
En från de hittills omtalade åsigterna väsentligen afvikande teori om
bronskulturens ursprung framstäldes år 18G5 af en tysk kemist, doktor Wibel.
Hufvudsakligen på grund af kemiska undersökningar af bronssaker från denna
tid tror han sig kunna bevisa, att »bronsålderns kultur i norra öch mellersta
Europa är fullkomligt inhemsk. Dess första ursprung i denna del af verlden
1 Wiberg, Om grekernas oeh etruskernas iuverkan på bronskulturcn (Gefle, 1869); se äfven
samme författares afhandling om De klassiska folkens förbindelse med Norden och inflytande på.
dess civilisation (l:a uppl. 1867; 2:a uppl. 1868).
3 H. Hildebrand, Svenska folket under hednatiden, 2:a uppl. (Stockholm, 1872), s. 18;
Statens historisku museum (Stockholm, 1873), s. 25/
3 MontelLus, »Ett blad ur Sveriges äldsta kulturhistoria», i tidskriften Framtiden 1870,
s. 414.
4 Montelius, Sveriges forntid, atlas (Stockholm, 1S72), s. 23; Om lifvet i Sverige nnder
hednatiden (1873), s. 26, och La Suéde préhistorique (Stockholm, 1874), s. 39.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
