Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
statt i någon förbindelse med foinikerne1, kan man icke af dessa ornaments
förekomst på våra bronser draga den slutsats, att vår bronsålderskultur måste
hafva ett foinikiskt ursprung.
Härtill kommer, att spiralen, på hvilken professor Nilsson lägger
synnerlig vigt, så sällan förekommer på de arbeten man hittills funnit i
foini-kernes hemland, att en af de förnämsta kännarne af den klassiska forntiden
till och med påstått, att detta ornament alldeles saknas der1 2.
Å andni sidan vet man, att spiralsirater förekomma på arbeten från den
äldre delen af bronsåldern i de nu varande österrikiskt-ungarska länderna,
hvilkas minnen från nämda tid i allmänhet ega en vida större likhet med
våra, än fallet är i de flesta andra länder. Nyare undersökningar synas också
gifva vid handen, att spiralerna och andra af de
under vår äldre bronsålder använda ornamenten
varit i äldsta tider gemensamma för de flesta i
Europa bosatta folk af den indo^europeiska
stammen, för de grekiska och italienska, liksom för de
keltiska och de germaniska folken.
123. Spiral utskuren i genombrutet
arbete & förstäfven af en
krigs-kanot från Nva Zeeland.
Man har med skäl anmärkt, att fästena på
de äldsta nordiska bronssvärden äro mycket korta.
Men, äfven om fästenas korthet berott derpå, att
svärden varit ämnade att föras af män med
ovanligt små och smala händer, torde detta
förhållande icke kunna anföras såsom bevis för att dessa svärd äro gjorda af
foini-ker, emedan man icke ådagalagt, att foinikerne haft så smala händer, ännu
mindre att detta folk varit det enda, som utmärkt sig för en så fin bygnad
af handen. Professor Nilsson har deremot sjelf visat3, att äfven fästena på
ostindiska svärd från senare tid äro ovanligt små och lemna ungefär lika
litet utrymme för handen som våra äldsta bronssvärd.
I afseende på dessa böra vi för öfrigt fästa uppmärksamhet derpå, att,
om man vill se, huru stort utrymme deras fästen gifva åt handen, det icke
är rätt att endast mäta den egentliga kaflen. Emedan både knappens
undersida och fästets nedra del slutta in mot kaflen, kan svärdet lätt och säkert
fattas äfven af en vida större hand, än kaflens längd synes medgifva (se fig.
192). Derjemte måste vi komma ihåg, att de äldsta bronssvärden endast voro
förlängda dolkar och således uteslutande afsedda att begagnas såsom stick-
1 Spiraler ses t. ex. ofta på äldre arbeten från Nya Zeeland (fig. 123) och begagnades på
denna ö bland annat allmänt såsom tatueringsmönster.
2 Man har visserligen i Foinike funnit ett par föremål ined spiralsirater, men de synas
vara af egyptiskt ursprung.
3 Nilsson, Bronsåldern, 2:a uppl., s. 49. De å samma sida omtalade bronssköldarna från
Danmark, hvilkas haudtag äro lika korta som de i fråga varande svärdfästena, hafva, emedan dessa
sköldar tillhöra en mycket senare del af bronsåldern och uppenbarligen icke äro foinikiska arbeten,
intet annat inflytande på frågan, än att de visa, det vapen, hvilka synas vara beräknade för
ovanligt tina händer, äfven förfärdigats af andra folk än foinikerne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
