Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
{4 fot). Grafven, hvilken varit täckt med tre stenhällar, ligger, liksom många
liknande stenkistor i Sverige, i riktning från norr till söder.
Insidan af grafvens väggstenar, af hvilka några äro här afbildade (fig.
126—129), har man prydt med en mängd grundt inknackade figurer, hvilka
professor Nilsson anser dels hafva en symbolisk betydelse, dels framställa ett
segertåg och ett offer, med segraren på en af två hästar dragen vagn, med
lurblåsare, krigsfångar ocb preoter. Den midt på en nu förstörd häll (fig.
126) synliga trekantiga figuren är, enligt professor Nilssons åsigt, bilden af
en sådan kägelformig sten, som i de foinikiska templen förestälde guden Baal.
Ehuru man icke känner något om det som denna graf en gång
inneslutit, torde det på grund af de å stenarna inhuggna figurerna 1 vara
otvifvel-aktigt, att den tillhör bronsåldern. — Troligen förskrifver den sig från
periodens äldre del, emedan man både i Sverige och Danmark funnit ett stort
antal på samma sätt bygda grafvar, hvilka innehållit obrända lik och forn-
saker af de för den äldre bronsåldern egendomliga formerna. Just denna
omständighet är emellertid i våra ögon ett bevis för att grafven icke är
uppförd af foinikiska nybyggare. Och detta synes oss vara så mycket mera
påtagligt, som alldeles dylika grafvar i Sverige äfven förekomma under
förhållanden, hvilka visa, att de äro bygda under stenåldern, således före den tid.
då enligt professor Nilssons antagande foinikiska nybyggen börjat anläggas i
vårt land. Det är anmärkningsvärdt, att denna likhet mellan Kiviksgrafven
och en mängd andra svenska grafvar från stenåldern och bronsålderns äldre
del icke blott visar sig i form och bygnadssätt, äfvensom deri, att grafven
ligger midt i ett stort stenröse, utan äfven sträcker sig till riktningen och
storleken. Flere stenkistor t. ex. i Småland, hvilka ligga i riktning från
norr till söder, äro nämligen just 4,15 meter långa och 0,9o meter breda5.
Man har visserligen trott sig finna en viss likhet mellan figurerna
å Kiviksgrafvens stenar och dem å väggarna i några irländska
grnfkam-mare, vid New-Grange, Dowth m. fl. ställen. Men då denna likhet
inskränker sig till zigzaglinien, den hjulformiga figuren och möjligen spiralen, hvilka
sirater alla äro gemensamma för en mängd olika folk både i Europa och
Asien, så torde man icke häri kunna se något bevis för att grafvarna vid
Kivik, New-Grange och Dowth äro uppförda af samma folk, helst det icke
finnes någon likhet i afseende på formen mellan dessa grafvar. Således, om
äfven de i fråga varande irländska fornminnena vore verk af foiniker —
hvilket professor Nilsson anser vara bevisadt, men som vi i likhet med andra
forskare 1 2 3 betvifla — följer icke deraf, att äfven Kiviksgrafven är ett foinikiskt
minnesmärke.
1 De två å stenen fig. 126 afbildade yxorna äro nästan alldeles lika den här nedan fig. 193
aftecknade bronsyxan, under det att yxor af samma form cj äro kända från någon annan tid än
bronsåldern.
2 Wittlock, Jordfynd från Värends förhistoriska tid (Stockholm, 1874), a. 21—72 (sju
häll-kistor af 4,15 meters längd).
3 H. Hildebrand, De förhistoriska folken i Europa (Stockholm, 1873—1875), s. 98.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
