- Project Runeberg -  Sveriges hednatid, samt medeltid, förra skedet, från år 1060 till år 1350 /
99

(1877) [MARC] Author: Oscar Montelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

De omtalas visserligen af Olaus Magni vid midten af 1500-talet såsom vårt
lands äldsta mynt; men, då Olaus Magni lefde ett och ett halft årtusende
efter bronsålderns slut, kunna hans uppgifter naturligtvis icke utan vidare
tillämpas på denna period.

En bland de vigtigaste afdelningarna af professor Nilssons arbete om
bronsåldern är egnad åt en redogörelse för den resa, som Pyteas från Massilia,
det nu varande Marseille, omkring 300 år före Kristi födelse företog till norra
Europa (se här ofvan s. 2). I Britannia hörde han omtalas ett stort, sex
dagsresor längre norr ut liggande land »Tule», som han dock icke sjelf synes
hafva besökt. Troligen har han med detta namn betecknat en del af den
Skandinaviska halföns vestra kust, men i de till vår tid komna utdragen af
Pyteas1 resebeskrifning näniues intet om foimkiska nybyggen der. Tvärt om
talar han om invånarue i Tule såsom om ett för honom dittills okändt folk.

Det, som professor Nilsson anför om foinikiska besök och nybyggen på
de Britiska öarna, kan, äfven om intet deremot kunde invändas, icke
tillämpas på Skandinavien under bronsåldern. I afseende på dessa förmodade
lärder till Britannia böra vi emellertid nämna, att de i sammanhang med
foinikernes sjöfärder och handelsförbindelser med nordvestra Europa så ofta
omtalade Kassiteriderna eller Tennöarna — hvilka vanligen antagits vara
Scillyöarna utanför Cornwall i England — i stället böra, enligt nyare
forskningar och de flesta forntida geografers vitnesbörd, sökas på Spaniens
vestra kustl.

Professor Nilsson söker ett bevis för foinikernes tidiga sjöfärder till
vestra och norra delarna af vår verldsdel äfven deruti, att allt i forntiden, ej
blott af Europas, utan äfven af Österlandets folk användt tenn skulle hafva
kommit från vestra Europa. Detta motsäges emellertid ganska bestämclt
icke blott deraf, att tenn finnes och har sedan aflägsna tider tillgodogjorts
äfven i flere af vestra Asiens länder, såsom i Drangiana, östra delen af det
nu varande Persien, och på Svarta hafvets kust. Antagandet förefaller oss
också så föga sannolikt, att det närmar sig det omöjliga.

Då nämligen alla omständigheter häntyda derpå, att den af koppar och
tenn bildade bronsen är en i Österlandet gjord upptäckt eller uppfinning, så
är det ju alldeles otänkbart, att allt härför nödigt tenn från böljan hemtats
från de i den dåvarande verldens andra ända liggande Kassiteriderna, i
synnerhet då denna för forntidens folk så vigtiga metall fans mycket närmare
till hands. Före bronsens upptäckt var tennet troligen värdelöst och
obe-gagnadt. Hur skulle man då kunna tänka sig, att redan vid denna tid ryktet
om tennmalmers förekomst i den yttersta vestern skulle hafva nått Asiens
folk och lärt dem, att denna förut okända metall hade förmågan att göra den
mjuka kopparn användbar till eggverktyg?

1 H. Hildebrand, »Sur la situation des Cassitérides» i Compte-rendn da cougres ... de
Stockholm 1874 (s. 579).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:23:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mohednatid/0105.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free