- Project Runeberg -  Sveriges hednatid, samt medeltid, förra skedet, från år 1060 till år 1350 /
103

(1877) [MARC] Author: Oscar Montelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sådana vackra bronskärl som fig. 168 — hvilka bevisligen äro förfärdigade
här, och det icke ens efter etruskiska förebilder; dels har man .förbisett den
för föreliggande fråga ytterst vigtiga omständigheten, att de jemförelsevis fa
i Norden funna fornsaker som synas vara tillverkade på etruskiska verkstäder
tillhöra den senare delen, de flesta till och med slutet af vår bronsålder,
under det att man hittills icke kunnat uppvisa några arbeten af obestridd
etruskisk härkomst, h vilka tillhöra vår bronsålders böqan, och ur hvilka de
för Norden egendomliga typerna af bronssaker kunde anses vara utvecklade.

Under det att således icke något obestridligt bevis lemuats för ett
etruskiskt ursprung af vår bronsålder, vitna deremot de nyss nämda fynden om
en mer eller mindre omedelbar förbindelse mellan Italiens folk och
uord-borne under den senare delen af den skandinaviska bronsåldern, en
förbindelse, hvilken, såsom vi i det följande få tillfälle att visa, utan tvifvel varit
af stor betydelse så till vida, att vägen derigenom banats för framträngandet
till Norden af kännedomen om jernets bruk.

Ännu känner man visserligen allt för litet
minnena från Hpllas1 bronsålder, för att kunna afgöra,
hvilken betydelse hellenerne kunna hafva haft för
bronskulturens utbredande öfver Europa. Men
sannolikt hafva de icke utöfvat något omedelbart
inflytande i detta afseende norr om Alperna. Vi måste
deijemte ihågkomma, att hellenernes stora
kulturhistoriska betydelse först börjar vid en tid, då de redan i
århundraden känt jernet.

Den åsigten, att bronsålderns början i Norden
varit förbunden med invandringen af ett helt folk,
som alldeles utrotat eller underkufvat de äldre invånarne, synes oss hafva foga
skäl för sig bland annat derför, att grafvarua från vår bronsålders äldre del
i hög grad likna dem från stenålderns sista tid, och att begrafningssättet var
det samma under båda dessa perioder. Under båda jordades nämligen de
döde i stora stenkistor, och likheten mellan grafvarna närmast före och efter
bronsålderns början är ofta så stor, att man, om inga upplysande fornsaker
anträffas i en sådan graf, ej kau afgöra, huru vida den är äldre eller yngre
än nämda tidpunkt.

En annan omständighet synes oss äfven tala for, att bronsålderns
nordbor åtminstone till en mycket stor del voro ättlingar af stenålderns folk.
Man har nämligen vid mångfaldiga tillfällen funnit grafvar från bronsåldern
i samma hög som gömmer en stendös, en gånggrift eller en stenkista från
stenåldern. Så påträffades t. ex. år 1874 i en grafhög vid Vartofta i
Vester-götland, ofvanpå gången till en liten gånggrift, två lerkärl innehållande
brända ben och arbeten från den yngre bronsåldern.

Några gånger har man till och med i sjelfva grafvarna från sistnämda

135. Knappen till ett
bronssvärd, sedd ofvanifr&n.
Ungarn. Va*

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:23:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mohednatid/0109.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free