Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
invandringen till de nu varande Förenta staterna i Nordamerika, der den
äldre befolkningen helt och hållet undanträngts af de talrika, i bildning
vida öfverlägsna nybyggarne. Emellertid torde man ännu icke kunna aigöra,
huru vida bronsens införande i Norden varit förenadt med någon mindre
inflyttning till landet, en sådan som den tyska inflyttningen till Sverige under
den senare delen af medeltiden, då ett mindre antal främlingar, hvilka voro
i besittning af vissa i landet förut okända kunskaper, inflyttade hit, men
snart blandade sig med den gamla befolkningen.
Att en genomgripande förändring i befolkningsförhållandena vid en viss
tid egt rum, bör man väl i allmänhet icke antaga förr, än én sådan
förändring blifvit ådagalagd. Det tillkommer således dem, som antaga en
invandring till Sverige vid bronsålderns början, att framlägga bevisen för
riktigheten af denna åsigt. Men några sådana, fullt öfvertygande bevis torde ännu
icke vara framstälda. Ty den omständigheteu, att vapen och verktyg af sten
i ett land utbytas mot sådana af metall, är naturligtvis i och för sig lika
litet ett bevis för invandringen af ett nytt folk i landet, som införandet af
eldvapen eller ångmaskiner och jernvägar i Sverige varit förbundet med
den gamla befolkningens underkufvande af en ny stam, som tagit vårt land
i besittning. På mångfaldiga ställen i Nya verldeu har man äfven kunnat
under de sista århundradena iakttaga, huru stenvapnen bortkastats och
utbytts mot de från Europa införda vapnen af metall, utan att befolkningens
kufvudmassa derigenom undergått någon förändring.
Ett förhållande, som möjligen skulle kunna betraktas såsom följd af en
större inflyttning till Sverige under bronsålderns äldre del, finnes visserligen,
vi mena det vid den yngre bronsålderns början allmänt vordna bruket att
bränna de döde i stället för att, såsom förut, begrafva dem obrända.
Erfarenheten från många länder visar emellertid, att öfvergången från ett
begraf-ningssätt till ett annat icke far i och för sig anföras såsom bevis för en ny
stor invandring. Äfven från vårt eget land och dess historiska tid hafva vi
ett exempel på riktigheten häraf. Vid kristendomens införande öfvergafs
nämligen i Sverige, liksom i många andra länder, den från fädren ärfda seden
■att bränna och höglägga de döde. Den aflidne jordades nu i stället obränd i
eller vid kyrkan; och dock var det alldeles samma folk.
Eu öfvergång från ett af dessa bruk till ett annat torde emellertid i de
allra flesta fall hafva sin grund i ett starkt främmande inflytande, troligen
äfven i en betydande förändring i det religiösa åskådningssättet.
, Hvad särskildt likbränningen i Sverige under bronsåldern beträffar,
måste vi emellertid taga i betraktande, att det med få undantag är endast
grafvarna från periodens senare del som innehålla lemningar af brända lik,
men att de döde under bronsålderns äldre del jordades obrända såsom under
stenåldern. Då man emellertid någon gång, om än sällan, i grafvar
innehållande brända ben funnit fornsaker af de under den äldre bronsåldern
vanliga formerna, så torde vi vara berättigade att framställa den frågan: infördes
bruket att bränna de döde först mot den äldre bronsålderns slut, eller inkom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
