Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I ett afseende stodo dock bronsålderns nordbor, åtminstone under
bronsålderns senare del, efter de samtida folken i södra Europa. Nordborne synas
nämligen icke under hela den i fråga varande perioden hafva lärt sig något
annat sätt att bearbeta bronsen än genom gjutning, under det att folken vid
Medelhafvet redan förstodo att med hammarens tillhjelp, och troligen äfven
genom valsning, åstadkomma arbeten i brons, som genom gjutning icke
kanna frambringas. Man finner visserligen i Sverige några saker från vår
bronsålder, hvilka icke äro gjutna, — t. ex. skölden fig. 194, bandet fig. 222
m. fl., — men dessa saker hafva alla visat sig vara främmande arbeten.
Yi hafva redan omtalat ett prof på, huru nordborne stundom försökte
att i gjutning efterbilda ett ornament, som på det utländska originalet var
drifvet. Detta exempel står icke ensamt, och vi se deraf, huru skickligt man
här i Norden förstod att tillgodogöra sig de inskränkta hjelpmedel man egde.
En brist, som ofta torde hafva gjort sig på ett känbart sätt gällande i
Sverige under denna tid, var den fullkomliga obekantskapen med konsten
att löda metaller. Då två stycken brons skulle sammanfogas, eller då en
lagning var nödvändig, måste man derför, såsom flere ännu bevarade
forn-saker visa, hjelpa sig antingen med nitar, eller genom att, ofta på ett ganska
klumpigt sätt, gjuta brons öfver brotten. Det fig. 179 afbildade bronsspännet
är ett exempel på det senare förfaringssättet; den ena ovala skifvan hade
lossnat från bågen och sedan blifvit fäst derigenom, att en klump brons
gjutits rundt omkring brottet.
Knappar, svärdfästen och andra arbeten af brons äro stundom prydda
med inläggningar af bernsten.
Ännu .oftare äro dock bronsarbetena från denna tid, t. ex. hängkärl
och svärdfästen, prydda genom inläggning med en mörkbrun hartslik massa,
som på den gula, nästan guldglänsande bronsen måtte hafva åstadkommit en
mycket god verkan. Stora runda kakor af denna hartsmassa — hvilken för
öfrigt användes till flere andra tekniska ändamål — hittas ej sällan i våra
torfmossar. Det största, nu kända fyndet af detta slag gjordes år 1845 i en
liten torfmosse vid Tågarp i Skåne, der man fann fjorton sådana hartskakor,
stående på kant tätt intill hvarandra. De voro genomborrade i midten och
hade tydligen varit hopbundna.
Konsten att förgylla, i egentlig mening, var väl ännu okänd. Men man
finner stundom bronssaker belagda med tunna guldplåtar, hvilka fasthållas
derigenom, att de äro vikna omkring och under kanten af det föremål de
pryda. Prof härpå äro de två stora bronsyxorna från Skogstorp (fig. 193),
samt åtskilliga svärdfästen, nålar, knappar m. m. (fig. 181).
En mängd svenska bronsarbeten från bronsåldern äro rikt prydda med
sirater, af hvilka några äro genom gjutning åstadkomna på samma gång som
sjelfva föremålet; de flesta äro dock sedermera antingen graverade eller
inslagna med stämplar. Deremot synes man ej under denna tid hafva här i
Sveriges historia. L 10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
