Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i form och sirater, hvilken de flesta fornsakema från de särskilda trakterna
inom detta område hafva med hvarandra.
En omständighet som torde vara i hög grad anmärkningsvärd, i
synnerhet om vi äfven tänka på senare tider, är, att Sveriges förbindelser med
Finland bevisligen böljat redan före bronsålderns slut. Man har nämligen i
södra och vestra Finland, i närheten af Finska och Bottniska vikarna, flere
gånger funnit fomsaker af brons, hvilka uppenbarligen äro ditkomna från
Sverige. Särskild uppmärksamhet förtjenar det, att några bland dessa i
Fin-land hittade bronssaker — t. ex. ett par skaftcelter af samma form som fig.
140 — höra till den äldre delen af vår bronsålder. Om samfärdseln mellan
de båda länderna börjat redan före bronsålderns böljan, torde vara omöjligt
att ännu afgöra. Visserligen hafva några stensaker af obestridligen svensk
härkomst, såsom en flintdolk lik fig. 51 och några stenyxor af samma slag
som fig. 54, anträffats i Finland; men de kunna möjligen hafva ditkommit
efter den tid, då bronsens bruk börjat blifva kändt i vårt land. Svårt är det
väl äfven att nu säga, huru vida dessa minnen af urgamla förbindelser mellan
Sverige och Suomi böra betraktas såsom bevis for, att de svenska nybyggenas
ålder i sistnämda land räcker upp ända till vår bronsålders äldre del, det
vill säga flere århundraden före den kristna tidräkningens begynnelse.
Vi hafva i det föregående talat om de bevis för samfärdsel med
främmande länder, som lemnas af hvaije hos oss funnet stycke brons och guld,
det må hafva fått sin nuvarande form inom eller utom Skandinavien. Såsom
arbeten af främmande ursprung måste vi naturligtvis äfven betrakta de allra
första bronssaker som begagnades i vårt land, men hvilka det emellertid
numera torde vara svårt att uppvisa.
Från bronsålderns senare delar kunna vi deremot framlägga ett icke
ringa antal i Sverige funna arbeten af brons och guld, som man utan tvekan
bör betrakta såsom minneu af mer eller mindre omedelbar förbindelse med
andra länder, i synnerhet med Europas sydligare delar. Att de i fråga
varande sakerna verkligen äro af främmande härkomst, framgår deraf, att de
till form, sirater och arbetssätt öfverensstämma med en mängd i sistnämda
länder anträffade fornsaker, under det att de skilja sig från de arbeten, hvilka
vi hafva skäl att betrakta såsom nordiska.
Såsom prof på sådana i.vårt land anträffade utländska arbeten kunna
vi anföra: två guldskålar med sirater i drifvet arbete, den ena (fig. 169)
funnen i Bleking, den andra i Halland; den lilla, nära Ystad funna bronsvaguen
som är af bildad fig. 125; ett i en torfmosse vid Balkåkra i Skåne anträffadt
beslag af brons till ett stort träkärl, som möjligen varit afsedt för religiöst
bruk (fig. 215); den i Halland funna bronsskölden som är afbiidad fig. 194;
flere svärd och kuifvar af brons (fig. 216—220); ett tunt band af brons,
möjligen en halsprydnad, hörande till det sid. 131 omtalade fyndet vid Långbro
i Södermanland (fig. 222); 2 tunna bronsskålar ified drifna sirater, funna år
1875 jemte hals- och armringar i Badelundsås nära Vesterås, vid gräfning
för en jernvägsanläggning, m. fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
