Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och hållet skiljer sig från alla andra i Skandinavien hittills anträffade, men
fullkomligt öfverens8tämmer med flere hålcelter af brons fimna i Ryssland
och Sibirien, kunna vi utan tvekan betrakta den som ett minne af lapparnes
eller finnarnes bronsålder, det första och enda inom Sveriges gränser
anträffade minne af detta slag, som man lärt känna, under det att, såsom vi
af det föregående sett (s. 77), många fornsaker fråu lappnrnes stenålder
hittats i vårt land.
Såsom man äfven kunnat vänta, visa grafvar och fornsaker, att de södra
landskapen, i synnerhet Skåne, under bronsåldern egde en mycket tätare
befolkning än det mellersta Sverige. Så känner man t. ex. från hvarje
qva-dratmil i medeltal omkring 18 fornsaker af brons från denna tid i Skåne, men
endast 1,6 i det öfriga Götaland och ej mer än 0,4 i Svealand (utom Dalarna).
En jemförelse mellan broussakernas och stensakernas utbredning i Sverige
antyder emellertid, att Skånes befolkning under bronsåldern ej längre hade
en i så hög grad betydande öfvervigt öfver det öfriga landets som under
stenåldern, och att vissa landskap under bronsålderns senare del måste liafva
blifvit vida mera bebygda än de förut varit. Detta är t. ex. fallet med
Oland och Gotland, hvilka öar under det följande årtusendet fingo en så stor
betydelse för Nordens kulturutveckling.
Att brons&ldern i Sverige var slutad ungefär vid Kristi födelse, framgar
-af de senaste undersökningarna hvilka, såsom v strax skola närmare visa.
ådagalagt, att jernåldern var börjad vid nämda tid. Åtskilliga
omständigheter göra det också troligt, att bronsålderns slut i våra trakter ej inträffat
långt före den kristna tidräkningens begynnelse. Så har man några gånger
här i Norden jemte inhemska fornsaker, hvilka visa att bronsåldern då ännu
varade, anträffat främmande arbeten som ej gerna kunna vara mera än ett
par århundraden äldre än Kristi födelse; och på en vid Lund på Själland
funnen sådan »kupa» som fig. 167 ser man en figur, hvilken synes vara en
efterliärmning efter bilden å frånsidan af guldmynt, präglade for den
makedo-niske konungen Filippos II, Alexandros den stores fader; om detta är rätt.
skulle således fyndet vid Lund bevisa, att bronsåldern i södra Skandinavien
ännu varade åtminstone i tredje århundradet f. Kr.1
Då Filippos’ och Alexandros’ mynt stundom hittats vid Östersjön, kuuua
vi hoppas, att man någon gång här skall finna ett sådant mynt tillsamman*
med inhemska fornsaker; och om dessa då visade sig tillhöra bronsåldern,
skulle vi deri finna ett vigtigt stöd för det antagandet, att bronsåldern i våru
nejder varat ännu omkring 300 år före Kr. f. Det s. 154 omtalade fyndet
vid Dobigau i ThUringen synes antyda, att bronsåldern vid denna tid fortfor
i nämda trakt; och, då kännedomen om jernet utan tvifvel förr hanu dit äu
till det mera aflägsna Skandinavien, torde vi äfven i detta fynd liafva ett
stöd för nyssnämda antagande i afseende på bronsålderns slut i vårt land.
1 II. Ilildcbrand i Viftcrhcts... akademiens innnndsblad, 1874. 9. 40.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
