Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
277. Del af ett lädergehäng.
Vimose, Fven. Va.
Både i Thorsbjergs mosse och i.Vimose har man hittat träsvärd;
på förstnämda ställe upptogos äfven en spjutspets och en pilspets af trä. De
Kafva antingen tjenat som modeller i
vapensmedjan eller, hvilket väl är troligare,
begagnats vid krigarnes öfningar. Sådana träsvärd
omtalas af romerska författare såsom använda
af soldaterne på sistnämda sätt.
Ännu allmännare vapen än svärdet
synes spjutet eller lansen hafva varit; så har
man endast ur Vimose upptagit mer än 1 000
spjutspetsar. Men man träffar i mossarna icke
blott jernspetsarna, hvilka allmänt förekomma
också i andra fynd (fig. 273, 274); äfven
spjutskaften hafva der bibehållit sig. De äro
vanligen af ask och synas vara svarfvade.
Deras längd går stundom till mer än 3 meter
{11 fot); tjockleken öfverstiger dock knapt 3
centimeter (1 tum). På några spjutskaft är
tyngdpunkten utmärkt genom inslagna stift
eller omvecklade snören, for att den kastande
hastigt och lätt skulle kunna gifva åt spjutet
ffet rätta läget i handen. Flere af spjutskaften
från Kragehuls mosse äro prydda med inristade slingsirater; stundom märker
man bland dessa slingor tydliga ormhufvud (fig. 278), en omständighet till
hvilken vi i det följande skola återkomma.
Pilarna voro långa, med spetsar vanligen af jern,
ofta äfven af ben. Det senare är oväntadt nog,
emedan man kunde vara benägen att föreställa sig, att
pilspetsar af ben endast användes under den tid, då
metallerna voro okända eller sällsynta. Pilskaften, af
trä, äro 60—90 centimeter (2—3 fot) långa; baktill
synas spår af fyra rader fjädrar, som varit fastbundna
med beckade trådar. På pilskaften voro ofta
bomärken inskurna, för att egaren lätt skulle kunna känna
igen sin pil; några af dessa märken äro tydligen runor.
Äfven bågarna finnas i behåll. De äro ungefär
1,80 meter (6 fot) långa och hafva det utseende som
fig. 251 visar. Bågsträngarna hafva deremot icke
bevarats. Sådana bågar som medeltidens armborst, det
vill säga med stock, voro okända under hednatiden. 278. Del af ett spjutskaft.
Man har också funnit pilkoger från den äldre KraSehul9 moS8e’ Fyen-
n-jemåldern, ett helt och hållet af trä, hvilket godt rymmer ett tjog pilar, samt
bronsbeslag till ett par andra dylika koger.
Sreriges historia. I. 58
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
