Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det förnämsta skyddsvapnet var nu, såsom under de foregående
perioderna, skölden; nu hafva dessutom tillkommit hjelm och brynja.
Sköldarna voro runda och flata, sammansatta af flere hyflade tunna
bräden. Storleken vexlar mellan 60 centimeter och 1,20 meter (2 och 4 fot) i
genomskärning; de minsta begagnades troligen af ryttare. Utmed kanten
löper stundom ett fint metallbeslag, vanligen af brons, någon gång af silfver.
De skador, som uppkommit på skölden, botades stundom genom att nita en
bronsribba öfver springan.
I sköldens midt fans ett hål for handtaget; handen skyddades genom
en öfver detta hål fäst sköldbuckla af brons, jern, silfver eller trä (fig. 270).
På en sådan här i Norden funnen buckla står med romerska bokstäfver
namnet Ael. Aelianvs; å en annan finnes en runinskrift.
Då Norden i så många afseenden under den period som nu är i fråga
rönt inflytande af romarne, fortjenar det anmärkas, att de runda flata sköldar,
som brukades af den äldre jernålderns nordbor, voro betydligt olika de
romerska, såsom de skildras af Polybios i andra århundradet fore Kristus och såsom
de äro afbildade t. ex. på Marci Aurelii och Septimii Severi triumfbågar från
kejsartiden. De romerska sköldarna voro nämligen antingen aflångt
fyrkantiga och bugtiga, så att de till formen liknade hälften af en på längden
genomskuren cylinder, eller ovala och kupiga.
I Thorsbjergs mosse har man funnit ett par hjelmar, de enda man
känner från den äldre jemåldem i Norden (jfr sidan 133). Hjelmar äro for
öfrigt så sällsynta i nordiska fynd, att man från den senare delen af
jern-åldern ej torde känna mer än en enda, till det märkliga fyndet vid Ultuna
hörande hjelm, som vi i det följande skola beskrifva.
En af hjelmarna från Thorsbjerg är af brons, ett vackert romerskt
arbete. En annan, den som ses å fig. 251, är ett ovanligt dyrbart arbete af
silfver, belagdt med guld; den består af en rund, genombruten betäckning
för hjessan, under det att ansigtet skyddades af ett slags mask med en större
öppning for ögon, näsa och mun. En i Tyskland nyligen funnen dylik
silf-verhjelm gör det mer än troligt, att denna öppning å Thorsbjergshjelmen till
en del varit täckt med ett nu forloradt stycke, på visst sätt svarande mot
visiret på senare tiders hjelmar.
Det kunde visserligen förefalla oväntadt, att man så sällan funnit
hjelmar i de mångfaldiga grafvar från brons- och jernåldrarna, som nu äro
undersökta i Skandinaviens olika trakter. Men orsaken bör tvifvelsutan sökas
deri, att det väl endast var höfdingarne som hade hjelmar, åtminstone af
sådana ämnen, som kunnat bibehålla sig under så lång tid. Ännu i det sjette
kristna århundradet kämpade herulerne, ett gotiskt folk i romersk sold, »efter
gammalt bruk, såsom det heter, utan hjelm, bröstharnesk eller annat skydd
än en sköld och en grof, lös kjortel som de uppfäste, då de gingo i striden;
och deras trälar fingo ej ens bära en sköld, förr än de visat sig tappra*.
Blott deras konungar synas, som en särskild utmärkelse, hafva haft hjelm.
Vi hafva sett, att man i en skånsk graf från denna tid funnit större
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
