- Project Runeberg -  Sveriges hednatid, samt medeltid, förra skedet, från år 1060 till år 1350 /
220

(1877) [MARC] Author: Oscar Montelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

är märklig derför, att man, flere hundra år efter det att den ursprungliga
inskriften ristades, användt stenen å nyo och då inhuggit en ny inskrift med
»yngre» runor. Slutorden i den senare inskriften »Gud hjelpe själen hans>
visa, att den tillhör tiden efter kristendomens predikande i landet.

Dessutom har man i Sverige funnit flere forusaker, å hvilka inskrifter
med de äldre runorna läsas, nämligen ett präktigt spänne af forgyldt silfver

från Etelhem på Gotland (fig.
308), en amulett (?) af ben från
Lindholms mosse i Skåne, samt
den förut omtalade
Vadstena-brakteaten och 26 andra
guldbrakteater från Skåne, BlekingT
Halland, Vestergötland och
Gotland. Det torde måhända
for-tjena uppmärksamhet, att man
icke från Sverige för närvarande
känner någon runinskrift som
kan bevisas vara så gammal som
de äldsta i Danmark anträffade.

I England äro också
inskrifter med de nu i fråga varande
runorna ganska allmänna.

Visserligen har ännu i senaste
tid den åsigten uttalats, att runorna
aldrig skulle hafva varit i bruk
hos andra folk än nordborne och
de till England från Norden
öf-verflyttade anglosachserne. Vi
äro emellertid • öfvertygade oui,
att runorna varit en gemensam
egendom för de germaniska
folken eller åtminstone for de flesta
af dem.

306. Runsten vid Skniing i Södermanland ^ .. . , ,

Detfornamsta skalet tor denna

åsigt är, att man verkligen har funnit flere runinskrifter både i östra
Frankrike, Tyskland, vestra Ryssland och Valakiet. I distriktet Buzeo i
sist-nämda laud hittades år 1837 en stor guldskatt, nedgräfd på toppen af en
kulle nära Petrossa; rundt omkriug fyndstället syntes betydliga lemningar af
uråldriga byguader, hvilka möjligen hört till ett tempel. De funna sakerna
troddes i början vara af brons, men snart upptäckte man, att de voro af guld. 1

1 Dtn äldre inskriften (i en rad längs stenens midt) lyder: Haringa hleugar, och den

yngre (i slingan utmed stenens kant): Skanmals auk Olauf thau letu kiara merki thaasi

eftir Suain fathur sin. Knth hialbi salu hans, eller »Skanmals och Olauf (qvinnonamr’i
de läto göra dessa minnesmärken efter Sven, sin fader. Gnd hjelpe själen hans.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:23:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mohednatid/0226.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free