Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
315.
Barbarisk cfterbildning af cn romersk guldmedaljong
från 4:e århundradet. Bohuslän. ’/,.
åldern, hvilka så ofta hittas i Sverige, de så kallade gnldbrakteaterna (fig.
316, 317)*, böra utan tvifvel betraktas endast såsom prydnader, burna af hvar
och en, som hade råd och lust att skaffa sig dem. Det finnes nämligen
ingen anledning att anse dem för motstycken till vår tids belöningsmedaljer
eller ordnar. Stundom hittas flere på samma ställe, jemte perlor af guld eller
glas, hvilket allt sannolikt varit uppträdt på en snodd och buret om halsen;
perlorna hafva suttit
mellan brakteaterna
för att hindra dem
att falla tillsammans.
Några graf fynd
synas antyda, att
sådana smycken burits
både af qvinnor och
män.
Bruket att bära
guldbrakteater,
hvilket åtminstone i
vissa delar af landet
(t. ex. på Gotland) bibehöll sig ända in i medeltiden, har tydligen uppstått
derigenom, att man här i Norden plägade som prydnader bära de romerska
guldmynten, hvilka också ofta hittas
antingen genomborrade eller försedda med en
sådan ögla som brakteaternas. I stället för
de i Roma präglade mynten, hvilka kanske
ej alltid funnos till hands i tillräckligt
antal, gjorde man sig sjelf liknande smycken,
hvilka i början mer eller mindre troget
bildades efter de romerska mönstren. Så
finner man stundom i vår jord
brakteat-liknande hängsmycken (fig. 315), hvilka
tydligen äro gjorda af något »barbariskt»
folk i Norden eller på fastlandet, i det man
sökt efterbilda de romerska mynten eller
guldmedaljongerna från fjerde århundradet.
Kejsarens bröstbild och figurerna på frånsidan
äro jemförelsevis lyckade; men omskriften
med de romerska bokstäfverna, hvilka den germaniske stämpelsnidaren icke
förstod, är i de flesta fall ersatt med tecken som helt och hållet sakna hvarje
betydelse. 1
316.
Guhlbrakteat.
land.
Vestergöt-
1 Namnet brakteat är i senare tid bildadt af ett latinskt ord bractea, som betyder en
tunn plåt Huru dessa smycken benämdes på den tid de voro i bruk, det känna vi ej. — Dess»
guldbrakteater böra ej förvcxlas med de tunna, ensidigt präglade silfvermynt från medeltiden,
hvilka äfven pläga kallas brakteater.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
