- Project Runeberg -  Sveriges hednatid, samt medeltid, förra skedet, från år 1060 till år 1350 /
239

(1877) [MARC] Author: Oscar Montelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

åren sökt visa, att skilnaden mellan vår yngre jernalder oek den närmast
foregående tiden, så vidt vi kunna med fornsakernas hjelp bedöma dem, icke
är så stor som man förr vanligen antagit.

En af de för den yngre jernålderns fynd i Sverige mest utmärkande
fornsakstyperna är de så kallade »ovala spännbucklorna», stora kupiga
spänn-smycken af brons, till hvilka vi i det följande få tillfälle att återkomma.
Nu har i senare tid uppmärksamheten blifvit riktad derpå,
att dessa spännen icke, såsom man förut ansett, sakna allt
sammanhang med de under jernålderns förra del begagnade,
utan att de småningom utvecklat sig ur ett slags små ovala
kupiga spännen, hvilka ett par gånger hittats tillsammans
med fornsaker från den äldre jernåldern och således måste
tillhöra denna tid1. Dessa små ovala spännbucklor äro
dessutom stundom (fig. 324) prydda med sådana sirater, som
redan före den yngre jernålderns början voro allmänna här.

Afven i afseende på andra för jernålderns sista del
egendomliga fornsaker — t. ex. de så kallade »likarmade
bågspännena» och svärdfästena — kan man visa, huru de
uppstått ur typer som voro vanliga under midten af vår^ Liten oval s änn
jernålder. Det är väl sant, att något samband med den - buckhafbrons.*1"11
föregående tiden ej kan uppvisas i afseende på vissa forn- Olund. V,.
saker, i synnerhet silfversmycken, som träffas i fynden från den yngre
jernåldern; men åtminstone de flesta af dessa visa sig vara främmande arbeten
eller gjorda här i landet efter främmande mönster och hafva således ej något
inflytande på den föreliggande frågan.

Såsom vi af det föregående sett, kan man också redan under
jernålderns äldre del spåra ursprunget till de drakslingor, som åt ornamentiken
under hednatidens sista århundraden förlänade dess egendomliga prägel.

Ett af de förnämsta skälen för den åsigten, att ett nytt folk vid början
af den yngre jernåldern skulle hafva gjort sig till Nordens herrar, har man
sett deruti, att de runor, som under sistnämda tid begagnades här, voro
betydligt olika dem som under den äldre delen af jernåldern varit i bruk. En
sådan olikhet finnes visserligen, men i senaste tid har man, på ett såsom oss
synes fullt tillfredsställande sätt, ådagalagt, att den yngre jernålderns
skrifttecken uppkommit genom en småningom skeende förändring af dem som
under den närmast föregående tiden användes här i Norden.

På grund af dessa skäl anse vi det vara sannolikt, att något sådant
afbrott i utvecklingen, som man stundom antagit, icke egt rum i Sverige
vid den yngre jernålderns början.

1 Vitterhets*... akademiens månadsblad, 1873, s. 177 o. f.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:23:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mohednatid/0245.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free