Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Adils var, enligt Snorre, länge konung och stundom ute på vikingatåg.
En sommar härjade han i Sachsland, norra Tyskland. En annan gång måste
han sjelf fly vid ett infall af den danske konungen Helge från Lejre på
Sjiil-land. Äfven med Norge skall han hafva legat i fejd och besegrat en norsk
honung Åle på Venerns is*
De nordiska skalderue benämna ofta i sitt bildspråk guldet: »Fyrisvalls
säd» eller »Rolf Krakes säd», dermed häntydande på sagans berättelse om
■ett besök, som den ryktbare danske sagohjelten, konung Rolf Krake gjorde i
Upsala, för att af Adils utkräfva en belöning, som denne skall hafva lofvat
Rolfs kämpar för deras biträde i den nyssnämda striden med Åle, men som
sveakonungen sedan vägrade att utlemna. Då Rolf, varnad af sin moder
Yrsa, som nu var Adils’ drottning, med sina kämpar skyndsamt lemnade
Upsala for att komma ned till sina skepp, förföljdes han af Adils och dennes
folk. Rolf hade af Yrsa erhållit ett horn fyldt med guld; för att uppehålla
förföljarne tömde han nu hornets innehåll på fältet, hvarigenom han lyckades
undkomma, under det att svearne uppsamlade gnidet.
Då Adils vid ett disarblot1 i Upsala red omkring disarsalen, snafvade
^hans häst, och konungens hufvud krossades mot en sten.
Han efterträddes af sin son Östen, i hvilkens dagar både danskar och
norrmän mycket härjade i sveaväldet. En gång då Östen var på vejtsla1 2i »det
härad som kallas Lofund» (möjligen Lofön i Mälaren), vardt han öfverfallen
och innebräud af en sjökonung vid namn Salve (Sölve) från Jylland. »Derpå for
Salve, förtäljes det, till Sigtuna, der han fordrade konunganamn och
mottagande, men svearne samlade en här och ville värja landet mot honom.
Striden vardt så stor, att den säges icke hafva slutat på elfva dygn. Slutligen
fick Salve seger och var sedan länge konung öfvec. Svitiod, till dess svearne
5veko honom och han vardt dräpt.»
Ingvar, Östens son, vardt derpå s vearnes konung. Han berättas hafva
varit krigisk och förstod icke blott att värja sitt laud mot de fiendtliga
anfall, för hvilka det en längre tid varit utsatt, utan började äfven sjelf härja
i östervägar. Men en sommar, då han var på härnad i Estland, blef han
besegrad af esterne. Ingvar föll och vardt, enligt sagan, höglagd vid sjelfva
sjön, hvarför Tjodulf qvad, att
hafvet österut
för höfding svenske
Gymes qväde
till gamman qväder3.
1 Disarblot var en offerfest, helgad åt de qvinliga andar, som ansågos följa och bevara
antingen en enskild menniska eller hela ätten.
2 Det hörde till konungens rättigheter, att, då han reste omkring i landet, skulle han och
hans följe underhållas af det kringboende folket, hvilket underhåll kallades vejtsla. Detta ord kom
slutligen att betyda detsamma som konungens rätt att af sitt folk mottaga detta bidrag; när det
lemnadea i varor, kallades det i Sverige gengärd.
3 Med Gyme, namnet på en jätte, menas här hafvet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
